Ny forskning visar på brister inom ungdomsvården

– Det är ingen hemlighet att vi inte alltid lyckas hjälpa ungdomar som hamnat snett. Av de 600 ungdomar, som varje dag vistas i olika dygnsinsatser utanför hemmet, är det många som fortsätter med kriminalitet och missbruk efter avslutad institutionsvård. Jag hoppas att min forskning kan leda till förbättringar, säger Lia Ahonen,  forskare i socialt arbete vid Örebro universitet som nu skrivit sin avhandling.

Hon har undersökt vad det är inom institutionsvården för ungdomar som hindrar alternativt främjar en positiv utveckling. Hennes forskning visar att många institutioner saknar den kunskap och organisation som krävs för att kunna ge ungdomar en effektiv behandling.

– Det vore önskvärt att all personal till exempel har en grundutbildning som exempelvis beteendevetare, socionom, socialpedagog eller likvärdig för att sedan gå vidare och få en påbyggande utbildning i den specifika behandlingsmetod som verksamheten använder.

Saknar grundläggande utbildning
– I nuläget saknar många anställda grundläggande utbildning i mänsklig utveckling. Personalen har olika åsikter om hur behandlingsmetoder ska användas, hur behandlingen ska gå till och hur man ska hantera olika situationer, säger Lia Ahonen.

Hennes forskning visar att det krävs enighet bland ledning såväl som personal, och en tydlig organisation och att det inte hjälper att utbilda personalen i specifika behandlingsmetoder om de inte har en bra grund att stå på. Alla anställda måste vara överens om hur de ska arbeta för att de ska kunna hantera konflikter och bli en tillräckligt stark personalgrupp för att helst till och med klara av att släppa in ungdomarna på ett bra sätt.

– Detta är svårt och kräver en hel del arbete. I vissa fall har inte ens ledning och personal samma syn på hur institutionen ska kunna uppnå de önskvärda förändringarna hos ungdomarna. När detta inte stämmer är det oerhört svårt att få personalgruppen att fungera på ett effektivt sätt.

Investera i personalen
– Samma synsätt måste genomsyra hela organisationen, inte bara de 3 timmar per vecka som ungdomarna får behandling. För att de resterande 165 timmarna av veckan ska användas på ett bättre sätt krävs att man investerar både i personalen och organisationen.

Alla anställda behöver till exempel ha god kännedom inom gruppsykologi för att kunna ingripa på rätt sätt i olika situationer. Det är viktigt för att tiden inom ungdomsvården ska leda till en positiv förändring och inte bli en skola i brott.

– Det finns mycket bra inom ungdomsvården och jag är inte emot institutionsvård. Men det finns brister och de måste uppmärksammas och åtgärdas om vi ska kunna hjälpa fler ungdomar att komma på rätt kurs igen.