Artikel från Göteborgs universitet
30 oktober 2012

Stort humanistiskt forskningsprogram till Göteborgs universitet

Antik och medeltida filosofi har länge varit ett eftersatt forskningsområde i Sverige. Nu beviljar Riksbankens jubileumsfond 32,7 miljoner kronor till ett forskningsprogram vid Göteborgs universitet som under sju år ska stärka detta forskningsfält i Sverige.

– Enkelt uttryckt tar programmet ett helhetsgrepp på frågan hur våra moderna teorier om mänsklig perception och kognition utvecklats från antiken fram tills idag. Vi vet fortfarande alldeles för lite om hur det har gått till och det är en viktig fråga, eftersom vi inom modern vetenskap riskerar att tro att vi är mer innovativa än vi i själva verket är, om vi inte har en klar uppfattning om våra moderna teoriers ursprung, säger projektledare Christina Thomsen Thörnqvist, vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.

Antikens och medeltidens filosofer var lika tvärvetenskapliga som dagens kognitionsforskare. De skilde noga mellan psykologi och logik, men deras helhetsbild av det mänskliga tänkandet var grundad på båda disciplinerna.

Modern filosofihistoria präglas av specialisering. Det finns många lysande studier av psykologiska och logiska ämnen, men ofta håller de sig inom disciplinen – och missar helhetsbilden. Dessutom har många texter fallit mellan specialisternas stolar och knappt studerats alls. Det gör det svårt att följa den förmoderna kognitionsteorins utveckling i alla dess skeden, och att se i vilken utsträckning den faktiskt överlevde den moderna filosofins genombrott på 1600-talet.

– Forskningsprogrammet tar vara på en del av den spetskompetens inom området som vuxit fram i Norden under 2000-talet och som resulterat i ett omfattande internationellt samarbete med Göteborgs universitet som centrum, säger Christina Thomsen Thörnqvist.

Många medeltida verk som haft en nyckelroll i utvecklingen är fortfarande bara tillgängliga i medeltida handskrifter och det betyder att de i realiteten bara är åtkomliga för den som har kompetens i de klassiska språken – latin, grekiska och arabiska –, i filosofihistoria samt i paleografi och textkritik. Det är en krävande och därför också ganska sällsynt kompetensprofil som gör det nödvändigt att rekrytera forskare till programmet internationellt. Därutöver behövs kompetens i modern filosofi för att kunna relatera de historiska fynden till nutida teorier.

– Programanslaget gör det möjligt för oss att under minst sju års tid knyta ett stort antal internationellt ledande forskare till GU – inom den 11 personer starka forskargruppen, men också genom den rådgivande kommitté och de internationella partnerinstitutioner som är en oumbärlig del av forskningsprogrammet, säger projektledare Christina Thomsen Thörnqvist.

– Med detta väsentliga bidrag får vi möjlighet att ytterligare förstärka forskningsmässiga styrkeområden inom det humanistiska området. Det är förstås oerhört roligt, säger Pam Fredman, rektor för Göteborgs universitet.

Forskningsprogrammet ”Representation och verklighet. Historiska och nutida perspektiv på den aristoteliska traditionen” bedrivs vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera