Avancerat filtersystem ska avslöja varför solens yttre atmosfär är hetare än den inre
Det mest mystiska lagret i solens atmosfär är kromosfären, som ligger närmast solens synliga yta (fotosfären). Tätheten i kromosfären är så låg att den inte syns i vanligt ljus men den är hetare än de nedre lagren och strålar ut mycket energi. Med hjälp av ett nytt avancerat filter ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på varifrån energin kommer.
Det mest mystiska lagret i solens atmosfär är kromosfären, som ligger närmast solens synliga yta (fotosfären). Tätheten i kromosfären är så låg att den inte syns i vanligt ljus men den är hetare än de nedre lagren och strålar ut mycket energi. Med hjälp av ett nytt avancerat filter kopplat till det svenska solteleskopet på La Palma skall forskare vid Stockholms universitet ta reda på varifrån energin kommer.
Genom att utnyttja ett specialutvecklat filtersystem för det svenska solteleskopet (SST) på kanarieön La Palma ska forskare vid Stockholms universitet förklara upphettningen och de kraftfulla gasrörelserna i den magnetiskt dominerade kromosfären.
– Vårt utgångsläge är det bästa. Vi har ett världsledande teleskop som bevisligen ser mindre detaljer på solen än andra teleskop. Nu utrustar vi detta teleskop med ett filtersystem som gör det möjligt att mäta temperatur och hastigheter hos gasen i kromosfären med oöverträffad detaljrikedom, säger Göran Scharmer, professor vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet och Kungl. Vetenskapsakademien.
Kromosfären kan inte förstås utan att samtidigt observera rörelser och magnetfält i den nedre fotosfären. Allt som sker i kromosfären har sitt ursprung i fotosfären och att registrera dessa kopplingar är av fundamental betydelse för projektets framgång.
– Vi har sedan 2008 ett filtersystem som bygger på liknande principer som det som nu planeras och som är optimalt för samtidiga observationer av fotosfären. Därmed kan vi observera båda lagren samtidigt med ett och samma teleskop, säger Göran Scharmer.
En annan spännande aspekt som kommer att undersökas är hur kromosfären växelverkar med den ännu mycket hetare koronan som omger kromosfären. Koronan kan inte studeras bra med markbundna teleskop, eftersom den strålar nästan all energi i ultraviolett ljus som absorberas av jordatmosfären. Forskarna samarbetar därför med forskare i Norge som, tillsammans med amerikanska kollegor, under 2013 kommer att skjuta upp IRIS – ett satellitburet solteleskop – för observationer i ultraviolett.
– Kollegorna i Norge har också utvecklat mycket avancerade program för numeriska simuleringar av både kromosfären och koronan. Detta kommer att få stor betydelse för tolkningen av de nya observationerna med SST, säger Göran Scharmer.
Studien fick i dagarna finansiering från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse i en utlysning för forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential.
– Anslaget från stiftelsen möjliggör att vi kan utrusta vårt teleskop med det avancerade filtret. Dessutom finansierar anslaget nödvändiga tjänster för de forskare, doktorander och tekniker som behövs för att genomföra projektet. Detta bidrag är av oerhört stor betydelse för vår framtida forskning inom solfysik, säger Göran Scharmer.
KONTAKT
Göran Scharmer, professor, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, tfn 08-55 37 85 32, mobil 0707-53 00 12, e-post scharmer@astro.su.se