Artikel från Naturhistoriska riksmuseet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

5 oktober 2012

Fjällrävar behöver stora istäcken

Minskande istäcken i Arktis kan bli ett långsiktigt hot mot fjällrävens överlevnad. Genom att analysera dna från fjällrävar på Island har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet sett att arten har en bra genetisk variation tack vare att den vandrat över isen mellan olika öar i Arktis.

Minskande istäcken i Arktis kan bli ett långsiktigt hot mot fjällrävens överlevnad. Genom att analysera dna från fjällrävar på Island har museets forskare sett att arten har en bra genetisk variation tack vare att den vandrat över isen mellan olika öar i Arktis.

Fjällräven finns utspridd i hela den ö-rika arktiska regionen och på fastland som i svenska fjällen. Genom att jämföra DNA från fjällrävar i lämningar från 800-talet på Island med fjällrävar i modern tid kunde forskarna se en kraftig ökning i genetisk variation.

Vandrade över isen
Forskarna kom fram till att den ökade genetiska variationen kan förklaras av att fjällrävar kunnat göra långa vandringar från ö till ö. På så sätt kunde fjällrävar från Ryssland, Nordamerika, Grönland och Island blanda sitt genetiska arvsanlag med varandra.

– Denna studie visar med stor tydlighet hur viktigt istäcket i Arktis är för fjällräven, säger Love Dalén, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Utan istäcke skulle många områden bli isolerade och fjällrävarna där skulle förlora värdefull genetisk variation.

Lilla istiden
I Europa var det en ovanligt kall period mellan ca år 1500 och 1800, ibland kallad lilla istiden. Då bildades omfattande istäcken vintertid i Nordatlanten och Arktis. I sin studie kunde forskarna se att fjällrävarna på Island under denna tid fick flera tillskott och en stor ökning i genetisk variation på grund av att fjällrävar från andra delar i Arktis vandrade till Island.

En stor genetisk variation är bra för artens långsiktiga överlevnad. Det innebär en beredskap att klara av förändringar, till exempel ett ändrat klimat eller epidemiska sjukdomar.

Forskningen har letts av Durham University i Storbritannien i samarbete med forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet som har bidragit med statistiska analyser och data från moderna fjällrävar.

KONTAKT OCH INFORMATION
Love Dalén
Docent vid Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08 5195 4281
Mobil: 070 777 27 94
E-post: love.dalen@nrm.se
 
Martin Testorf
Vetenskapskommunikatör, Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08 5195 4037
Mobil: 0709 42 90 11
E-post: martin.testorf@nrm.se

 
Om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi bidra till att öka allas kunskap om vår gemensamma miljö och natur samt bidra till att påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Våra samlingar utgör ett fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna till föredrag och delta i programaktiviteter.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera