Höga krav och förutfattade meningar kring skolmåltiden
Måltiden som serveras hemma är idealet och både vuxna och barn har förutfattade meningar om skolmaten. Det har dietisten och doktoranden Christine Persson Osowski vid Uppsala universitet sett i sin avhandling där hon studerat den svenska skolmåltidens roll som offentlig måltid.
Christine Persson Osowski har bland annat studerat vuxnas uppfattning av skolmåltiden. Skolmåltiden sågs som en del av den svenska välfärdsstaten, men samtidigt som en andra klassens måltid avseende miljön, personalen, i viss mån maten och som en måltid med en bristande social betydelse. Ofta användes en jargong som visade på förutfattade meningar om skolmåltiden. Detta innebar bland annat att personalen beskrevs som ”mattanter” med attribut som ”arga” och ”sura” medan måltidsmiljön beskrevs som ”stimmig” och ”stökig”. När det gäller maten så var det speciellt potatisen som nämndes i negativa ordalag som exempelvis ”grön”, ”äcklig”, ”överkokt” och ”med en hinna på”.
Denna jargong kunde även ses bland de barn som deltog i fokusgrupper om skolmåltiden. Bland annat liknade eleverna maten vid ”kartong”, ”lera”, ”papper” och ”grus”.
I avhandlingen framkom att en måltid som serveras hemma ses som idealet, både bland barn och vuxna. Samtidigt så är förväntningarna idag högre på skolmåltiden än på en måltid som serveras hemma. De krav som ställs på skolmåltiden inkluderar inte bara maten, den fysiska och sociala miljön, utan skolmåltiden ses även som ett lärtillfälle, ett sätt att medverka till en god hälsa bland barn och ungdomar och som ett sätt att bidra med social-politiska insatser. Samtidigt förutsätts det att skolmåltiden ska vara helt gratis.
Ett annat område som studerats i avhandlingen är den pedagogiska måltiden. Det fanns lärare som handlade på ett sätt som inte kan förknippas med myndigheternas definition av en pedagogisk måltid, till exempel genom att äta med varandra istället för tillsammans med eleverna. Vanligare var dock att lärarna fokuserade på att antingen föra konversationer med eleverna eller att utbilda dem i måltidssituationen. Barnen i sin tur, visade att de uppfattade mat i termer av hälsosam och ohälsosam mat.
– Det finns förbättringsområden att arbeta vidare med inom skolmåltiden, exempelvis måltidsmiljön. Lika viktigt är emellertid att synliggöra den stereotypa bild som vi har inom vår kultur gentemot måltider som serveras inom offentlig sektor, eftersom detta påverkar hur vi uppfattar dessa måltider, säger Christine Persson Osowski.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Christine Persson Osowski, institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet, e-post: christine.persson-osowski@ikv.uu.se Telefon: 018-471 23 40, 0766-517 221
Avhandlingen försvaras den 28 september.
Persson Osowski, C (2012). The Swedish School Meal as a Public Meal – Collective Thinking, Actions and Meal Patterns. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
