Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

19 september 2012

Sveriges enda riktiga korallrev riskerar att dö

Av Sveriges kallvattenkorallrev finns idag bara ett enda kvar, Säckenrevet i Kosterfjorden. Men även detta är hotat. Därför har forskare från Göteborgs universitet startat ett restaureringsprojekt där friska koraller från närliggande rev i Norge hämtas och sätts ut på revet.

Korallrev är kända för den rika biologiska mångfald de ger upphov till.
I Sverige har vi bara en revbyggande korallart, en kallvattenkorall som heter ögonkorall.

Ögonkorallen kräver marin miljö med stabil hög salthalt och låg vattentemperatur året om. I Sverige finns bara de förutsättningarna i norra delen utav Bohuslän där djupvatten från Atlanten leds in genom den Norska rännan.

– Att vi har kallvattenkorallrev i Sverige har varit känt sedan mitten på 1920-talet. Då kunde man hitta levande korall på tre platser i Kosterfjorden. Idag återstår bara Säckenrevet i Kosterfjorden och det är i dåligt skick, säger marinbiologen och forskaren Mikael Dahl.

Skadlig trålning samt övergödning
Åverkan från trålning och ökad sedimentering från övergödning är några orsaker. Kontinuerlig övervakning med hjälp av fjärrstyrda undervattenfarkoster visar att revet sakta håller på att förfalla.

– Rödlistningsbedömningen är idag under kategorin akut hotat. Säckenrevet har varit skyddat i över tio år från trålning men åverkan från trålning har observerats ett flertal gånger efter det, säger Mikael Dahl.

För tre år sedan förstärktes skyddet ytterligare i och med etableringen av Sveriges första marina nationalpark, Kosterhavets Nationalpark. Men tillståndet för Säckenrevet är fortfarande dåligt.

Korallrev är helt beroende av införsel av larver för att kunna återhämta sig på naturlig väg efter att ha blivit förstörda. Länge har förhoppningar satts till att återetableringen av korall skulle ske från ett flertalet rev som finns på nära avstånd i norska vatten. En studie som nyligen har publicerats i forskningstidskriften Coral Reefs visar dock att Säckenrevet är avskilt från de andra reven i nordöstra Skagerrak.

Ingen naturlig återhämtning möjlig
Med hjälp av genetiska markörer har graden av genflöde mellan reven skattats. Resultatet visar att det genetiska avståndet mellan Säckenrevet och fyra andra rev i nordöstra Skagerrak är så stort att man knappt hittat lika stora genetiska avstånd i studier som har jämfört rev på respektive sida om Atlanten.

– Detta innebär att det är väldigt osannolikt att det svenska revet kommer att återhämta sig på naturlig väg utan det krävs en aktiv insats för att trygga revets fortsatta överlevnad, säger Mikael Dahl som ledde studien.

Dessutom är den biologiska mångfalden på Säckenrevet mycket lägre än vad något annat rev av denna art har uppvisat.

Flera tusen år gamla koraller
Säckenrevet breder ut sig på ett område som är 5000 kvadratmeter men idag finns det bara levande koraller på ett område omkring 300-500 kvadratmeter stort.

Ytterligare resultat från studien, som nyligen publicerades i forskningstidskriften Coral Reefs, visar att individer av ögonkorall kan bli flera tusen år gamla. Äldsta individen i närmsta norska korallrev uppskattades till cirka 6200 år, men troligt är att många individer är äldre.

– Det är med andra ord inte bara reven i sig som kan bli väldigt gamla utan det är faktiskt samma individer som lever där idag som etablerade sig där strax efter att inlandsisen försvann från området. Dessa korallindivider har alltså levt där nere i mörkret sedan långt innan faraonerna byggde sina pyramider, säger Mikael Dahl.

Nödvändigt börja restaurera
Forskare vid Göteborgs Universitet har med anledning av dessa resultat startat ett restaureringsprojekt där friska koraller från näraliggande rev i Norge hämtas och sätts ut på Säckenrevet efter att ha karakteriserats genetiskt.

Förhoppningen är att dessa koraller ska överleva den behandling som krävs för att flyttas och att de ska kunna hjälpa till med återetableringen, dels genom asexuell förökning (kloner) och dels genom sexuell reproduktion.

ÖVRIG INFORMATION
Länk till artikeln

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera