Ju äldre vi blir desto längre tid kan det ta att ställa om efter semestern

När vi kommer tillbaka till jobbet känner vi oss inte alltid så pigga, en del upplever det rent utav mer stressande. Dan Hasson är forskare vid Karolinska Institutet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Det tar tid för hjärnan att ställa om till de vardagliga arbetsuppgifterna, menar han.

Ger semestern en utvilande effekt?
– Det man kan uttala sig generellt om är att semester har en kortvarigt välgörande effekt. Men det kan variera mycket. En del har oerhört intensiva semestrar med barn och familj, konflikter och mycket som ska samordnas. Så för en del innebär inte semestern så mycket återhämtning. Samtidigt är det inte bara passiv vila som ger återhämtning utan det handlar också om att man varierar sina aktiviteter. Har man ett stillasittande jobb kan en fjällvandring aktivera andra delar av hjärnan och då får de man använder vanligtvis vila.

Är det bättre att ha en lång semester?
– Det finns inga vetenskapligt väletablerade slutsatser om hur lång semester man ska ta. Därför är det bättre att vara pragmatisk och välja det semesterupplägg som man själv föredrar. Tycker du om många korta semestrar så kanske det är bättre för dig.

Hur lång tid tar det att komma tillbaka med full styrka på jobbet efter semestern?
– Det kan ta några dagar. Det varierar väldigt. Ju äldre vi blir desto längre brukar det ta att ställa om. Man ska vara förlåtande mot sig själv de första dagarna och ha överseende med att man kanske inte presterar så mycket som man önskat.

Hur kan man själv påverka återgången till jobbet så att den utvilade känslan håller i sig?
– Man kan dels fundera över hur man kan förlänga själva semesterkänslan. Genom att börja på en onsdag eller torsdag blir första veckan inte så lång.Eller så kan man planera in aktiviteter som ger energi, som att träffa vänner eller gå och bada om vädret tillåter. Att prioritera är nog det viktigaste, och det finns övningar för att klara av det. En enkel tankeövning heter skrivbordsövningen där man tänker sig ett skrivbord med tre lådor där man sorterar in alla uppgifter man har att utföra — i den nedersta lägger man det som är andras jobb och i den mittersta saker varken du eller någon annan kan påverka eller göra någonting åt. Överst lägger man det man kan göra någonting åt, och väljer sedan bland dem vilka man vill prioritera. Gör man den här övningen tillräckligt ofta börjar hjärnan automatiskt att prioritera när man ställs inför arbetsuppgifter. Automatiskt sorterar man då till exempel bort andras jobb. Det är träning som ger färdighet.

Har den nya tekniken skapat mer stress i vår vardag?
– Rätt använd kan den nya tekniken vara av godo. För vissa har den skapat mer stress. Om tekniken medför negativa konsekvenser för att man “måste” kolla facebook eller mejlen var femte minut bör man fundera över varför man känner behovet av att ständigt uppdatera sig. Ofta handlar det om en tillfällig ångestdämpning som missbruket av den nya tekniken medför. Det har egentligen inte med själva telefonen att göra. Det tar tid att anpassa sig till ny teknik på ett sätt som är bra för oss. När man har lärt sig det så har man nytta av det.

Text: Anna Sandström, forskning.se