Vikt, ålder, familj, sjukfrånvaro, etnicitet och religion påverkar rekrytering
Arbetsgivare väljer bort arbetssökande som är äldre, överviktiga, mycket sjukfrånvarande, har icke-europeiskt ursprung, tillhör religiösa minoriteter eller har flera barn. Det visar en ny IFAU-rapport.
I ett experiment har rekryterare vid företag i Stockholms län fått välja vilken av två hypotetiska sökande som de skulle anställa eller kalla till en anställningsintervju.
Överviktiga, äldre, sjuka, flerbarnsföräldrar och minoriteter väljs bort
Det visar sig att sökande som är äldre än 55 år, har icke-europeiskt ursprung, är muslimer eller judar, har mer än ett barn, är överviktiga eller har varit mycket sjukfrånvarande väljs bort.
Diskrimineringen är omfattande.
Experimentet visar exempelvis att kraftigt överviktiga eller sjukfrånvarande mer än fem gånger under det senaste året har cirka 80 procentenheters lägre sannolikhet att bli erbjudna arbete jämfört med normalviktiga eller icke sjukfrånvarande.
Sökande från religiösa minoriteter samt sökande som har flera barn har båda cirka 25 procentenheters lägre sannolikhet att bli erbjudna ett arbete. Att vara äldre än 55 år ger en cirka 64 procentenheters lägre sannolikhet att bli kallad till anställningsintervju, jämfört med om den sökande är under 30 år.
– Effekterna är stora, framförallt för dem med kraftig övervikt och dem som varit mycket sjukfrånvarande, säger Per Johansson. Men även födelseland och religiös tillhörighet spelar roll.
Rapportförfattarna finner inte att kvinnliga sökande väljs bort systematiskt. De finner inte heller att arbetsgivarnas medfinansieringsansvar i sjukförsäkringen spelar roll för vilka som anställs och vilka som väljs bort. Privata och offentliga arbetsgivare skiljer sig inte åt, men stora företag med minst 250 anställda verkar vara mindre benägna att diskriminera jämfört med mindre.
Statistisk diskriminering eller preferensdiskriminering?
Diskrimineringen kan bero på att arbetsgivarna bedömer enskilda sökande efter vad man tror om olika gruppers genomsnittliga prestation (statistisk) eller att det finns sympatier för eller mot olika grupper (preferens).
– Vi tror att det handlar om båda sorternas diskriminering, men våra sammanlagda resultat visar att den statistiska diskrimineringen verkar spela stor roll. Arbetsgivarna tycks vara osäkra på hur de ska bedöma vissa grupper, säger Per Johansson.
Lägre lön för att anställa sökande med vissa egenskaper
Rapportförfattarna har också räknat ut vilken lön arbetsgivarna skulle vilja sätta för att anställa sökande som de är osäkra på. För dem som har varit mycket sjukfrånvarande eller är kraftigt överviktiga skulle lönen behöva sänkas med upp till 50 procent. För dem med flera barn eller som tillhör de två religiösa minoriteterna skulle lönen behöva sänkas med cirka 15 procent.
Hypotetiskt valexperiment – metod för att mäta preferenser
I ett hypotetiskt valexperiment beskriver rekryteraren först en anställd som nyligen slutat och får sedan välja mellan två hypotetiska arbetssökande. Totalt valdes 1 000 arbetsgivare ut. Studien baseras på svaren från 426 rekryterare och totalt 4 895 observationer. Svarsfrekvensen var 46 procent.
INFORMATION OCH KONTAKT
IFAU-rapporten ”Vad är rätt profil för att få ett jobb? – En experimentell studie av rekryteringsprocessen” är skriven av Stefan Eriksson, Uppsala universitet, Per Johansson, IFAU och Sophie Langenskiöld, IFAU. Rapporten bygger på Working paper 2012:13.
Om du vill veta mer kontakta Per, telefon: 070-547 10 03, e-post: per.johansson@ifau.uu.se eller Stefan, e-post: stefan.eriksson@nek.uu.se.
