Miljö- och klimatfrågor påverkar ungas matval
Valet av mat är ett sätt för unga att befästa sin identitet när de får egen makt över kylskåpet. En avhandling vid Göteborgs universitet visar att unga låter omsorg om både hälsan, miljön och klimatet påverka valet av mat, om nu inte den egna ekonomin sätter käppar i hjulet.
Ann Parinder har i sin avhandling undersökt vilken mat ungdomar väljer när det flyttar hemifrån och själva får bestämma. Hon har studerat ungdomarnas beskrivning av vilka faktorer de anser betydelsefulla för det egna matvalet – ekonomi, hälsa, sociala dimensioner, etiska ställningstaganden och matens smak.
– I valsituationen förhandlade ungdomarna med sig själva och med sin omgivning utifrån de aspekter som de tillät ha betydelse för besluten, säger Ann Parinder.
– Det sägs att ett vanligt köpval i affären tar sju sekunder, men de här ungdomarna gör noga övervägda val som får ta tid. Det finns anledningar till de val de gör. De är oerhört reflekterande.
Kompisar, skola och media är starka påverkansfaktorer, men kompisarna väger tyngst. Däremot vill studiens ungdomar inte i sin tur påverka sina kompisar.
Miljö- och klimatmässiga frågor ansåg ungdomarna ibland påverkade de matval de gjorde i affären och hemma, men sällan när de åt på restaurang.
– Det miljö- och klimatmässiga beaktades i mer eller mindre omfattning men en del valde av ekonomiska skäl att låta frågan anstå till senare i livet. Alla ungdomar var dock övertygade om att framtiden för deras del skulle vara förknippad med ett ökat engagemang för klimatfrågor och därmed förändrade matval, säger Ann Parinder.
Hälsoaspekterna tilläts dock väga något tyngre än miljö- och klimatfrågorna i ungdomarnas valsituationer.
– Dagens utökade matutbud ställer större krav på konsumenten. Men samtidigt ger det möjlighet att positionera sig via matvalet och därmed blir maten en viktig identitetsmarkör, säger Ann Parinder.
Hennes studie ökar förståelsen för miljö- och klimatfrågor i förhållande till den unga individens val av mat i en fas i livet där vanor bryts och nya rutiner skapas. Drygt 50 ungdomar i åldern 15 till 23 år, som alla nyligen flyttat till eget hushåll, deltog i den treåriga studien.
INFORMATION OCH KONTAKT
Ann Parinder, e-post: ann.parinder@ped.gu.se, telefon: 070-527 05 76
Länk till avhandling:
http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/29038
