Artikel från Uppsala universitet
21 maj 2012

Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist

I en avhandling från Uppsala universitet visar Thomas Wallby att barnhälsovården klarar sitt mål att nå alla familjer med små barn, oavsett bakgrund. Men han har också sett att sårbara grupper, som BVC ska ge särskilt stöd till, inte har mer kontakt med BVC än andra.

Barnhälsovård (BVC) erbjuds kostnadsfritt till alla småbarnsföräldrar i Sverige. Barnhälsovårdsprogrammet innehåller hembesök, hälsokontroller hos sjuksköterska och läkare, vaccinationer och deltagande i föräldragrupp. I sin avhandling har Thomas Wallby undersökt hur BVC når grupper av familjer med ökat behov av stöd. Dels med det vanliga programmet men också om de får något utökat stöd.

Avhandlingens resultat visar att grupper som invandrarfamiljer, familjer med låga inkomster, unga och ensamstående mödrar får lika mycket sjuksköterskebesök, läkarbesök och vaccinationer som andra familjer. Detta är ett mycket viktigt resultat, menar Thomas Wallby, eftersom det visar att barnhälsovården uppnår ett av sina allra viktigaste mål, att förse alla familjer med små barn, oavsett bakgrund, med ett generellt medicinskt barnhälsovårdsprogram, lika för alla.

Den höga täckningsgraden i Sverige kan vara ett resultat av den relativt långa svenska traditionen med starkt decentraliserad, lätt tillgänglig, kostnadsfri och sjuksköterskebaserad mödra- och barnhälsovård. Denna hälsovårdsresurs har etablerat en hög grad av förtroende i befolkningen.

Men BVC ska också ge extra stöd till familjer efter behov. I sina studier har Thomas Wallby inte kunnat se att grupper som skulle kunna tänkas behöva utökat stöd har mer kontakt med BVC än andra. Dessutom visar undersökningarna att utsatta grupper deltar i BVC:s föräldragrupper i betydligt lägre grad än socialt mer välbeställda grupper.

– Man kan säga att barnhälsovård fördelas jämlikt men kanske inte alldeles rättvist, säger Thomas Wallby.

I avhandlingen har han också studerats amnings- och rökvanor bland småbarnsföräldrarna. Amning och passiv rökning är två viktiga hälsofaktorer som barnhälsovården arbetar med. Thomas Wallbys resultat bekräftar tidigare studiers slutsatser om att inkomst har betydelse för amningen. Den fjärdedel av mödrarna som tjänade mest ammade oftare fortfarande då barnet var sex månader gammalt än mödrar med lägre inkomster. När barnen var 12 månader gamla var det vanligare att utlandsfödda mödrar fortfarande ammade jämfört med svenskfödda mödrar.  

Tobaksrökning är jämförelsevis ovanligt bland spädbarnsföräldrar generellt sett. Däremot är det betydligt vanligare i vissa sociala grupper. Till exempel röker unga och ensamstående mödrar och mödrar med låga inkomster betydligt oftare än övriga mödrar.

– Det är viktigt att BVC fortsätter att arbeta med amningsstöd och rökförebyggande arbete men också viktigt att dessa faktorer sätts in i sitt sociala sammanhang, säger
Thomas Wallby.

Avhandlingen baserar sig på BVC:s kontakter med 25 000 barn födda 1998-2006 folkbokförda i Uppsala län.

KONTAKT
Thomas Wallby, tel: 0766-164 581, e-post: thomas.wallby@kbh.uu.se

LÄNK TILL AVHANDLINGEN
Lika för alla? – Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera