Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

16 maj 2012

Ett extra år i skolan förlängde livet

En ny studie av forskare vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa och Institutet för social forskning visar att individer som gått i nioårig grundskola kan förväntas leva längre än de som gick i den äldre, kortare, folkskolan.

Sambandet mellan utbildning och hälsa har länge varit välbelagt; ju längre utbildning en individ har desto längre kan den också förväntas leva. Däremot är det oklart om utbildning verkligen orsakar ett längre liv. Med hjälp av det successiva införandet av den nioåriga grundskolan på 1950-talet jämförde forskarna dödligheten för elever med nio års obligatorisk skolgång med elever med åttaårig skolplikt. Skolreformen kan liknas vid en experimentsituation eftersom eleverna inte själva fick välja längd på den obligatoriska skolgången.

Studien, som i dagarna publicerats i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift PNAS, pekar på att de barn som fick det extra skolåret hade lägre dödlighet efter 40 års ålder, bland annat i lungcancer och olyckor. Under hela perioden 15-64 år var skillnaderna mindre och inom den statiska felmarginalen men motsvarade trots det ungefär fyra månaders längre medianlivslängd för de som blev föremål för reformen. Men troligen var effekten ännu starkare för vissa grupper, till exempel de som utan reformen hade avslutat sin skolgång direkt efter åtta år i folkskola.

Studien pekar på att en del av det starka samband som finns mellan utbildningsnivå och hälsa är kausalt, det vill säga ett resultat av själva utbildningen och inte bara ett resultat av bakomliggande faktorer som till exempel uppväxtmiljö.

– Det skulle kunna bero på att utbildning ger bättre jobb och högre inkomster, men också att utbildning ger individen mer kontroll över olika livssituationer och möjligheter till ett mer hälsosamt liv, säger Anton Lager, en av författarna till studien.

Utöver ett extra obligatoriskt skolår innebar reformen att den tidiga övergången av vissa barn till realskola avskaffades och att fler i varje årskull därmed blev behöriga för fortsatta studier.

INFORMATION OCH KONTAKT
Anton Lager, forskare vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa (CHESS), Stockholms universitet och Karolinska Institutet, mobil 070-314 25 14, tfn 08-16 31 44, e-post anton.lager@chess.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera