Artikel från Göteborgs universitet
14 maj 2012

Lärarstöd nödvändigt om datorer ska förbättra undervisningen

En dator till varje skolelev blir en alltmer spridd företeelse i landets skolor. Göteborgs universitet utvärderar nu i flera forskningsstudier de pedagogiska konsekvenserna av den så kallade 1:1-satsningen i några syd- och västsvenska kommuner. “Läraren är den pedagogiska nyckelaktören i klassrummet om satsningen på datorer ska bli lyckosam”. Det säger professor Berner Lindström, vetenskaplig ledare för utvärderingarna.

I över två tredjedelar av Sveriges kommuner pågår nu 1:1-projekt i olika omfattning. De senaste tre-fyra åren har satsningen med 1:1 tagit rejäl fart i Sverige. Vissa kommuner satsar stort och köper in laptops eller surfplattor till alla elever i såväl förskolan som i grund- och gymnasieskolan, medan andra kommuner tar det lite lugnare och börjar med att testa i några få pilotskolor.

Argumenten för de stora satsningarna, som inte minst sker i de kommunala skolorna, är dels att skolan måste förbereda eleverna för ett digitaliserat samhälle, dels att en personlig dator minskar eller rentav utplånar den digitala klyftan mellan dem som kan använda datorn som ett redskap för lärande och de övriga.

Vad den intensiva datoriseringen egentligen får för konsekvenser för elevernas lärande har det dock inte funnits någon klar bild över.

– Det avgörs inte minst bland annat av om ifall lärarna vet hur man ska använda datorer eller läsplattor i undervisningen, säger Berner Lindström.

De kommuner forskarna nu utvärderar är Falkenberg, Jönköping och Mölndal. Det övergripande syftet i utvärderingarna är att beskriva hur undervisnings- och lärandeprocesserna förändras som en konsekvens av tillgången till IKT, informations- och kommunikationstekniken.

– Precis som de digitala teknologierna har förändrat världen förändrar de givetvis skolan. Men det krävs en infrastruktur, en kritisk massa av användning, innan det blir en del av skolans naturliga verksamhet, säger Berner Lindström.

I forskningsstudien tittar forskarna inte på tekniken utan på vad som faktiskt görs i klassrummen och som görs annorlunda mot förr på grund av elevernas egna datorer, samt vad som inte görs annorlunda.

– Det vi kan se i våra studier är hur etablerade undervisningsformer, uppgiftsformuleringar och sätt att examinera sätter ramarna för hur IKT används. Många lärare ifrågasätter också vad IKT pedagogiskt kan tillföra när de redan har en fungerande undervisning. Men det är ett svar som bygger på tveksamma premisser, att de ser IKT som ett instrument för att förbättra eller effektivisera undervisningen givet ett traditionellt undervisningsinnehåll. Istället handlar frågan om IKT i undervisningen ytterst om en omdefiniering av vad det innebär att ha kunskap i det moderna samhället, säger Berner Lindström.

– IKT ska ses som ett redskap som är en integrerad del av kunskapen i ett flertal ämnen – att exempelvis arbeta med problemlösning i form av olika datorprogram eller simuleringar, att uttrycka sig i multimodala former med bild, film, ljud och text, eller att söka information på nätet. IKT blir ett lika naturligt redskap i undervisningen som papper och penna, säger Berner Lindström.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera