Celiakidrabbade får vänta på diagnosen
Personer som har celiaki mår dåligt och får vänta länge på diagnosen, men när sjukdomen väl är konstaterad kan de behandlas effektivt med glutenfri kost, skriver Fredrik Norström i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 11 maj.
Celiaki, även kallad glutenintolerans, är en kronisk sjukdom där intag av gluten startar en immunologisk reaktion som bland annat skadar tunntarmens slemhinna. Sjukdomen anses idag vare ett folkhälsoproblem i stora delar av världen. Åtminstone en procent av Sveriges befolkning uppskattas vara drabbad och merparten av dessa personer lever utan kännedom om sin sjukdom.
Avhandlingen visar att personer med celiaki lever länge med sin sjukdom odiagnostiserad, vilket medför att deras hälsa försämras. En glutenfri kost, vilket innebär att utesluta vete, korn och råg, minskar effektivt symtomen och höjer den hälsorelaterade livskvaliteten till samma nivå som övriga befolkningen.
Traditionellt förknippas celiaki med magrelaterade symtom, framför allt diarréer. Numera är det känt att de flesta drabbade har symtom som inte direkt brukar förknippas med sjukdomen. Det kan vara blodbrist och trötthet; många saknar helt bekymmer med magen. Just svårigheterna att koppla symtom till sjukdom bidrar sannolikt till att det tar lång tid för många att få sin celiaki-diagnos. Ökad kunskap om sjukdomen i läkarkåren skulle sannolikt minska tiden till diagnos och därmed bördan av att leva med obehandlad celiaki.
Genom massundersökning, så kallad screening, av hela eller delar av befolkningen skulle det vara möjligt att förkorta tiden till diagnos och även hitta fall som i annat fall aldrig skulle ha blivit upptäckta. För att kunna rekommendera en screening behöver emellertid vissa villkor vara uppfyllda, och i avhandlingen utvärderas några av dem. Bland annat visas att sjukvårdskonsumtionen minskar efter en celiakidiagnos och att föräldrarnas betalningsvilja för en screening av sitt barn i årskurs 6 i genomsnitt är högre än kostnaden. Enligt avhandlingen behövs det emellertid ytterligare studier innan det går att ge rekommendationer om screening.
Fredrik Norström arbetar som statistiker vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och är där doktorand vid enheten för epidemiologi och global hälsa.
KONATKT
tel. 090-785 89 62
mobil 070-538 35 43
e-postfredrik.norstrom@epiph.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen på
urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-54058
