Artikel från KTH – Kungliga Tekniska högskolan

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

16 april 2012

Nu ska elavbrott mätas som jordbävningar

En forskare vid KTH har tagit fram en skala för elavbrott som liknar Richterskalan, den måttenhet som anger styrkan hos jordbävningar. Syftet med skalan är bland annat att öka förståelsen för hur samhället påverkas av elavbrott och vilka investeringar som måste göras för att elavbrotten ska undvikas i så stor utsträckning som möjligt.

En forskare vid KTH har tagit fram en skala för elavbrott som liknar Richterskalan, den måttenhet som anger styrkan hos jordbävningar. Syftet med skalan är bland annat att öka förståelsen för hur samhället påverkas av elavbrott och vilka investeringar som måste göras för att elavbrotten ska undvikas i så stor utsträckning som möjligt.Så här ser olika större elavbrott ut när de är inprickade i Viking Impact Magnitude.

Det är Mats B-O Larsson, doktorand på avdelningen för industriella informations- och styrsystem vid KTH, som står bakom skalan som går under arbetsnamnet Viking Impact Magnitude. Effekten av elavbrotten, kallad Impact Magnitude och som mäts från 1-10, erhålls genom att ta antalet berörda människor gånger hur lång tid avbrottet varar.

– Det är lätt att relatera till den här typen av skalor. Stormen Per mätte till exempel 7.7 i Impact Magnitude och kan jämföras med en jordbävning. Många av de 440 000 berörda elanvändarna var utan ström i upp till 10 dagar. Fördelen är att skalan kan användas på alla typer av elavbrott, oberoende om de är orsakade av en hackerattack eller en höststorm, säger Mats B-O Larsson.

Tankarna växte
Det var under tiden som han jobbade med det EU-finansierade forskningsprojektet Viking som tankarna runt en skala formades. Poängen med den att kunna presentera de skador elavbrotten ställer till med för medier, samhälle och politiker på ett sätt som enkelt kan förstås. Skalan möjliggör att man distinkt kan fastställa olika nivåer för avbrotten, och nivåernas respektive skador för samhället och samhällets funktioner som avbrotten resulterar i.

– Hittills har avbrott presenterats i form av kostnader. Men det är svårt och tidskrävande att ta fram en kostnad, och det kräver en ingående analys. Med skalans hjälp går det istället att på några minuter avgöra hur stor skadorna blivit, säger Mats B-O Larsson.

Han tillägger att en sådan här skala i sin tur gör det betydligt lättare att skaka fram en miniräknare och göra en snabb och korrekt  överslagsräkning för kostnaden för elavbrottet.
Det är emellertid inte bara elavbrott som Viking Impact Magnitude kan appliceras på. Skalan kan också användas till andra typer av samhällsstörningar och olika typer av avbrott.
– Bortfall av mobiltelefoni skulle kunna mätas med skalan, men också bristen på tillgång till internet eller vatten, säger Mats B-O Larsson.

Viking Impact Magnitude kan delas in i två områden, där 0-7 är mindre regional störning på mikronivå och 7-10 är större nationell störning på makronivå under lång tid.

Tre elavbrott
Mats B-O Larsson har bland annat applicerat Viking Impact Magnitude på tre kända, större elavbrott. Det första är elavbrottet i Hamra den 27 december 1983 då två tredjedelar av Sverige slocknade. En komponent (den berömda frånskiljaren) i ett ställverk ramlar ner och kortsluter transformatorstationen, Impact Magnitude: 7.9.

Den andra skedde på andra sidan Atlanten 2003 då ett mjukvarufel bidrog till att nordöstra USA blev helt svart under flera timmar. 55 miljoner människor berördes, undantagstillstånd infördes och fyra miljarder dollar gick förlorade. Impact Magnitude: 9.67.

Slutligen så har stormen Per i Sverige 2007 stoppats in i Viking Impact Magnitude. Stormen krävde fem dödsoffer och fällde omkring 16 miljoner kubikmeter skog och orsakar regionalt en störning i Götaland och Svealand med 440 000 berörda elanvändarna som var utan ström i upp till 10 dagar. Impact Magnitude: 7.7

MER INFORMATION
För mer information, kontakta Mats B-O Larsson på 070 – 650 83 76 eller matsl@ics.kth.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera