Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

11 april 2012

Unga placerade på institution särskilt utsatta

Unga som är placerade i vård får mindre stöd i skolarbetet än unga som bor hemma. De har också färre kamratkontakter och måste ägna en större andel av tiden utanför skolan till hushållsarbete. De resultaten framkommer i en doktorsavhandling i socialt arbete om placerade ungas tillgång till välfärdsresurser av Hélène Lagerlöf som disputerar vid Stockholms universitet.

Unga som är placerade i vård får mindre stöd i skolarbetet än unga som bor hemma. De har också färre kamratkontakter och måste ägna en större andel av tiden utanför skolan till hushållsarbete. De resultaten framkommer i en doktorsavhandling i socialt arbete om placerade ungas tillgång till välfärdsresurser av Hélène Lagerlöf som disputerar vid Stockholms universitet.

– Framförallt ungdomar placerade i HVB, det vill säga Hem för Vård eller Boende, framstår som en speciellt utsatt grupp, säger Hélène Lagerlöf.

Hélène Lagerlöf har undersökt vardagen när det gäller skolgång, fritid och kamratrelationer för unga placerade på institution, Hem för Vård eller Boende HVB, och familjehem. Resultaten har jämförts med resultat från studier om ungdomar som bor hemma. Bilden som framträder är att placerade unga har en tillvaro som till viss del präglas av resursbegränsningar inom dessa tre centrala områden i ungas liv.

Ungdomar i familjehem har förhållanden som är mer lika de unga som bor hemma och har tillgång till fler resurser än unga i HVB. Men också för unga i familjehem finns skillnader i förhållande till hemmaboende unga.

Ungdomar på HVB har inte tillgång till skolrelevanta resurser som exempelvis internet för skolarbetet i samma utsträckning som unga som bor hemma. De får inte heller lika stor hjälp med läxor i sin boendemiljö och uppger i större utsträckning att de ”inte så ofta” eller ”aldrig” får hjälp av lärare i skolan när de behöver det. Unga i familjehem har en större tillgång till skolrelevanta resurser än unga i HVB i förhållande till deras respektive jämförelsegrupp.

– Flera av ungdomarna i undersökningen ger uttryck för en vardag präglad av regler och begränsningar av handlingsutrymme. De gäller särskilt de ungdomar som är placerade i HVB, säger Hélène Lagerlöf.

Unga i HVB har färre kamratkontakter än de som bor hemma. 72 % av de unga i HVB umgås med en kompis minst en gång per vecka vilket kan jämföras med 97 % av ungdomarna i jämförelsegruppen. Placerade ungdomar är mer utsatta för mobbning och skolkar mer än unga som bor hemma. 26 % av familjehemsungdomarna och 28 % av unga i HVB är utsatta för någon typ av mobbning minst en gång per månad jämfört med 15-16 % i jämförelsegrupperna. Nära en tredjedel av de unga i studien skolkar minst varje månad medan en knapp femtedel i jämförelsegrupperna gör det. Skolket är lika utbrett bland familjehemsplacerade unga som bland ungdomar i HVB.

När det gäller placerade ungdomars övriga fritid finns det på det stora hela inte några stora skillnader mellan omhändertagna ungdomar och de som bor hemma. Undantagen är att färre placerade ungdomar ägnar sig åt idrott minst en gång per vecka och att ungdomar i HVB ägnar sig åt organiserade fritidsaktiviteter i något större utsträckning än både unga i familjehem och de som bor hemma.

De placerade ungdomarna har varit föremål för samhällsvård under en förhållandevis lång tid. Ingen av ungdomarna i Hélène Lagerlöfs studie har tillbringat mindre än sex månader i vård. De unga i HVB har en genomsnittlig vårdtid på nära två år och ungdomarna i familjehem har en genomsnittlig vårdtid på sju år.

KONTAKTUPPGIFTETR
Hélène Lagerlöf: helene.lagerlof@socarb.su.se 08-674 7953 alt 0705-22 52 62

Om undersökningen:
Avhandlingens empiri är hämtad från den första levnadsnivåundersökningen speciellt riktad till ungdomar placerade i familjehem och institutioner, genomförd inom ramen av projektet Välfärd i samhällsvården lett av professor Marie Sallnäs. 272 ungdomar i vård i åldern 13-18 år har svarat på frågor om sina levnadsförhållanden inom områdena hälsa, utbildning, ekonomiska och materiella resurser, familj och sociala relationer, boende, trygghet, fritid och politiska resurser. Undersökningens frågor är hämtade från de så kallade Barn-LNU och Barn-ULF som genomförts bland barn och ungdomar i Sverige sedan år 2000. Jämförelsegrupperna har utgjorts av ungdomar som svarat på frågor inom ramen för Barn-ULF.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera