Tema

Ett idealiskt kontor är skräddarsytt för ändamålet

På söndagar har vi under en tid kunnat bänka oss framför Kontoret – Sveriges svar på den internationella succéserien The Office – kontoret där lönsamhet och trivsel lyser med sin frånvaro. Men hur ser egentligen det ultimata kontoret ut? Vi ringde upp Aram Saddigh som forskar på området.

 Du håller på med ett spännande projekt, berätta:

– Vi vill studera hur olika typer av öppna kontorslandskap påverkar medarbetarnas hälsa och produktivitet. Den forskning som finns på området har tidigare mest kretsat kring aspekter såsom ljus, ljud och avskildhet, säger Aram Seddigh, leg. psykolog och doktorand på stressforskningsinstitutet och som nu arbetar med projektet ”Kontorstyp, hälsa och produktivitet”.

 Vad kommer fokus att ligga på?
– Projektet har tre övergripande frågeställningar: Det första fokuserar på arkitektoniska aspekter, såsom rummens storlek, tillgången till tystarum/mötesrum och olika arbetsmiljöaspekter, som ljus- eller ljudmiljö, och se hur dessa påverkar trivsel, hälsa och prestation hos medarbetare. Den andra handlar om ledarskapets betydelse och den tredje om det finns individuella skillnader i hur olika kontorstyper upplevs, exempelvis om personlighet och kognitiv förmåga har betydelse för hur man mår och arbetar i olika kontorstyper.
 
Vilka kontorstyper finns det egentligen?
– Kontor kan definieras dels utifrån antalet personer som sitter i samma rum eller delar yta, dels utifrån funktion. Utifrån antal finns förutom egna kontorsrum, delade rum där två till tre personer sitter. Sedan definierar man små kontorslandskap när 4-9 personer delar rum, mellanstora när 10-24 delar rum och när fler än 24 personer delar rum så klassas landskapet som stort. Utifrån funktion brukar man prata om flexkontor där individuella arbetsplatser saknas och kombikontor där kontoret har mycket ytor som bjuder till samarbete.
 
Hur ser den bästa kontorslösningen ut, sett till både produktivitet och hälsa?
– Den ultimata kontorslösningen är skräddarsydd för ändamålet, något som dock är väldigt sällsynt då många organisationer och företag flyttar in i befintliga lokaler som de inte anpassar efter sin verksamhet. De allra flesta kommer till sitt arbete för att de vill arbeta och producera, men om de av olika skäl hindras utföra arbetet skapas stress. Till exempel skulle jag som är psykolog i grunden uppleva det besvärligt att göra neuropsykiatriska utredningar i en miljö med mycket liv och rörelse, liksom det kan vara stressande för många att sitta nära en entré där folk ofta går förbi samtidigt som arbetet kräver fokus och precision. Då blir det varken en produktiv eller hälsosam arbetsmiljö.

Så planlösningar har olika förutsättningar för olika yrkesgrupper?
– Ja, på samma sätt som öppna kontorslandskap är besvärligt för människor som arbetar med sekretessbelagda uppgifter, kan det vara besvärligt att ha ett eget rum om man har ett yrke som kräver ett snabbt informationsflöde. Förutsättningarna för exempelvis en börsmäklare är antagligen bättre i ett öppet kontorslandskap än i ett cellkontor.
 
Varför satsar många ändå på öppna planlösningar?
– En del gör det av ekonomiska skäl. Men även ideologiska skäl spelar in — man vill att anställda ska arbeta närmare varandra. Vidare är en politisk förklaring att ledningen faktiskt inte vet vad som händer framöver och därför vill ha möjlighet och utrymme att utöka personalstyrkan på sikt.
 
Är öppna kontorslandskap något nytt?
– Nej, det har funnits ända sedan järnbalken uppfanns. Då skapades öppna kontorsytor för att få plats med fler. Men nytt idag är att även högre tjänstemän sitter i öppna kontorslandskap. I Sverige är vi väldigt måna om att komma ifrån det hierarkiska — att vara chef anses inte längre som anledning till att få ett eget rum.
 
Vad tycker medarbetare om ha chefen som granne?
– Vissa tycker det är viktigt att även cheferna ska sitta på samma sätt som dem. Medan andra tycker att det kan vara svårt och jobbigt att gå till chefen eftersom alla andra ser detta, och om de ska be om att få prata ostört verkar det som allvaret är desto större. Men självklart finns det också anställda som inte alls anser att det är något problem.
 
Vad händer härnäst?
– Jag kommer fortsätta med datainsamlingen under hela våren och därefter kommer resultaten att publiceras allteftersom. Min förhoppning är att kunna bidra till forskningen så att bättre arbetsplatser kan byggas i framtiden och på så sätt öka tjänstemäns hälsa. Därför vill jag gärna nå ut med mina resultat, som man kan ta del av på kontorslandskap.org, allteftersom de publiceras. Under tiden kan man dock läsa om annan relevant forskning inom området.
 
Text: Elin Melin, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Ett idealiskt kontor är skräddarsytt för ändamålet

 lästid ~ 3 min