Artikel från Naturhistoriska riksmuseet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

7 mars 2012

100-årigt fossilmysterium löst

Stora skred på havsbotten begravde massor av djur för 520 miljoner år sedan. Hur sådana händelser kunde bevara alla djur, även djur utan ben och skal, har länge varit en olöst gåta. Nu har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet hittat en förklaring.

Denna forskning publicerades i PNAS online 5 mars 2012: Mechanism for Burgess Shale-type preservation.

Ända sedan 1909, när fossilen Burgess Shale upptäcktes i Kanada, har forskare spekulerat kring den speciella miljö som fossilen måste ha hamnat i. Fynden härifrån är många, extremt detaljrika och visar djuren som de såg ut med både mjuk och hård vävnad. Det finns bara ett tiotal liknande fyndplatser på jorden, och de allra flesta kommer från en kort tidsperiod i början av djurens utveckling.
Den mjuka vävnaden hos djur bevaras nästan aldrig annars som fossil eftersom den bryts ner på nolltid. Därför går vi miste om mycket information när de dör och försvinner.

Forskarna menar att bara ett mycket ovanligt händelseförlopp kan förklara hur dessa speciella fossil belv till.

1. Ett skred på havsbotten begravde mängder av djur i finkornig lera, nere i de syrefria delarna av haven.

2. Ett tätt lager kalksten bildades som ett lock ovanpå skredet. Vid den här tiden var haven extremt basiska och utfällningar av kalksten som föll ned på botten kunde ibland ske.

3. Bakterier kunde inte bryta ned de döda djuren effektivt, eftersom varken syre eller sulfat kunde komma in i den tillslutna kryptan.

4. Idag, en halv miljard år senare, finns bara platta avtryck kvar. Rester av djuret finns kvar som ett tunt lager kol i avtrycken. Eftersom inget har rört på sig visas oerhört små detaljer.

Tack vare fossilfynden i Burgess Shale kan forskarna se djurlivets dramatiska evolution under kambrium, den så kallade kambriska explosionen. Om de mjuka djuren inte hade bevarats så hade de ”hårda” djurfossilen bara låtit oss se en liten bråkdel av alla djurformer som fanns vid den tiden.

Läs mer om Burgess Shale här
http://burgess-shale.rom.on.ca/en/index.php

Kontakt
Emma Hammarlund
Doktorand vid Naturhistoriska riksmuseet
Telefon +45 50187397
Epost emma@biology.sdu.dk
 
Martin Testorf
Vetenskapskommunikatör
Telefon: 08-5195 4037
Mobil: 0704 92 23 34
E-post: martin.testorf@nrm.se

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera