Barn kan påverka mammans val av utbildning
Det är sedan länge känt i forskningen att kvinnors utbildning påverkar hur många barn de får och när de väljer att skaffa sina barn. Mindre känt är att barnafödandet också kan påverka kvinnors val av utbildning. Det framkommer i en ny avhandling från Stockholms universitet.
Parallellt med att kvinnors utbildningsnivå höjts i västvärlden ser vi en utveckling där barnafödandet skjuts upp och ibland att färre barn föds. Det gör sambanden mellan kvinnors utbildningsnivå och barnafödande forskningsmässigt intressanta.
Demografidoktoranden Karin Tesching, knuten till Linnécentret SPaDE, Social Policy and Family Dynamics in Europé, vid Stockholms universitet, har undersökt relationerna mellan kvinnors utbildning och deras barnafödande.
– Sambanden mellan de val kvinnor gör när det gäller familjebildning och utbildning är komplexa och till stor del beroende av varandra. Det är också viktigt att peka på vikten av att väga in faktorer som social bakgrund och valmöjligheter när det gäller de livsval som kvinnor gör, säger Karin Tesching.
Fram träder en bild där kvinnors barnafödande påverkas av flera faktorer i deras utbildning. Det gäller studietiden i sig, nivån på utbildningen och inom vilket område kvinnorna utbildar sig i. Särskilt benägna att skaffa barn är kvinnor som utbildat sig till yrken som är omvårdande, kvinnodominerade eller har en trygg arbetsmarknad.
Men också kvinnor med inriktning mot mansdominerade yrken skaffar relativt många barn, vilket enligt Karin Tesching visar på att arbetslivet i Sverige i allmänhet präglas av en norm som är familjevänlig.
– Vissa kvinnor väljer att återvända till utbildningssystemet efter att de fött barn. Det gäller framförallt kvinnor som kommer ut på en osäker arbetsmarknad. Istället för att gå en otrygg tillvaro till mötes väljer de att vidareutbilda sig för att öka på sina chanser att få ett jobb som går att kombinera med föräldraskapet. I vissa fall kan det innebära studier på ett helt nytt utbildningsområde, säger Karin Tesching.
En viktig faktor som har stor påverkan på kvinnors livsval är hur välfärdsstaten utformats, men också hur arbetsmarknaden ser ut. Till exempel är högutbildade kvinnor äldre än lågutbildade när de föder sitt första barn, men det behöver inte betyda att de föder färre barn än andra. Förklaringen ligger bland annat i att det svenska samhället bygger på att kvinnor faktiskt förvärvsarbetar. I välfärdssystemet finns stöd till barnfamiljer samtidigt som det finns möjligheter till livslångt lärande. Inte minst tack vare rättigheten att vara ledig från arbetet vid studier.
För mer information kontakta gärna:
Karin Tesching: karin@tesching.eu
Gunnar Andersson, professor sociologiska institutionen, Stockholms universitet:
08-16 32 61 alt 073-768 5724 gunnar.andersson@sociology.su.se
Länk till avhandling:
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:458413
