Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

7 februari 2012

Könsskillnad kvarstår i hjärtsjukvården

Risken att dö som direkt följd av en stor hjärtinfarkt är tolv mot tio för kvinnor jämfört med män. Orsaken kan vara att de mycket oftare än männen har nedsatt njurfunktion, visar forskning vid Linköpings universitet.

Tidigare forskning har visat att kvinnor som drabbas av en akut stor hjärtinfarkt har ungefär dubbelt så hög risk som män att dö under sjukhusvistelsen. Det beror delvis på att de är betydligt äldre när de insjuknar och har flera sjukdomar och riskfaktorer som diabetes, högt blodtryck, hjärtsvikt och sviter av stroke. När effekten av sådana faktorer räknas bort blir resultatet ändå en ökad risk på omkring 20 procent.

Men njurfunktionen tas sällan med i sådana beräkningar. Hjärtläkaren Sofia Sederholm Lawesson har därför i två studier undersökt könsskillnader i njurfunktion hos patienter med stor hjärtinfarkt. Resultaten redovisas nu i hennes doktorsavhandling.

Bland de patienter som 2005 behandlats vid Universitetssjukhuset i Linköping var könsskillnaden anmärkningsvärd. Två tredjedelar av kvinnorna hade nedsatt njurfunktion, jämfört med en fjärdedel av männen.

När man granskade registret över alla svenska patienter med stor hjärtinfarkt under åren 2003-2009 bekräftades bilden att nedsatt njurfunktion var minst dubbelt så vanlig hos kvinnor, även om andelen drabbade var mindre.

–Sedan vi justerat våra siffror för nedsatt njurfunktion visade det sig att kvinnor och män hade samma chans att överleva en stor infarkt på kort sikt. På lång sikt var kvinnornas prognos till och med bättre, säger Sofia Sederholm Lawesson.

Flera studier har pekat på att kvinnor vid akut stor hjärtinfarkt mer sällan än män får akut kärlöppnande behandling, som är mycket viktig i dessa fall. Tidigare användes medicin (trombolys) medan man nu gått över till ballongutvidgning som är mer effektiv. För kvinnor är detta troligen extra bra, då de oftare än män drabbades av allvarliga biverkningar av trombolys. För att se om detta skifte påverkat könsskillnaderna undersökte Lawesson och hennes kolleger behandling och prognos för två patientgrupper, den ena inlagd 1998–2000 och den andra 2004–2006.

Kvinnorna var i genomsnitt sex och ett halvt år äldre och sökte vård en halvtimme senare än männen i båda grupperna. Trots stora förbättringar i behandling och prognos kvarstod könsskillnaderna. I båda tidsperioderna hade kvinnorna 15-20 procent lägre chans att få kärlöppnande behandling och 20 procent högre risk att dö på sjukhuset. Kvinnorna fick också i lägre utsträckning än männen annan medicinering med bevisad nytta efter hjärtinfarkt.

–Vi kan inte säkert svara på varför det ser ut på det sättet. Vi kan spekulera att det beror på fler biverkningar – eller rädsla för biverkningar – bland kvinnorna, men kanske också på oregistrerade sjukdomar som bedömts som riskabla i samband med behandling, säger Sofia Sederholm Lawesson.

–Vi behöver studera detta vidare för att gå till botten med varför könsskillnaderna kvarstår, säger hon.

Avhandling:
Management and outcome in ST-elevation myocardial infarction from a gender perspective av Sofia Sederholm Lawesson. Den läggs fram 10 februari 2012 kl 09:00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent är professor Mats Eliasson, Umeå universitet.

Kontakt:
Sofia Sederholm Lawesson, 070-5144234, sofia.lawesson@liu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera