Så segrade den borgerliga jämställdhetsmodellen
Varannan Damernas, pappamånad, Jämställdhetslag, kvinnofridsreform, jämställdhetsintegrering och Göran Persson kallar sig feminist. I början av 2000-talet såg jämställdhetspolitiken ut att vara radikalare än någonsin. Men jämställdhet visar sig inte bara vara en fråga om framåtskridande eller könskamp, utan ingå i ett kraftfält där makten över ekonomi och arbete under lång tid stått på spel.
I statsvetaren Katharina Tollins doktorsavhandling tecknas en ny historieskrivning, grundad i analyser av 35 års riksdagsdebatter. Här framkommer att Socialdemokraterna, trots långt regeringsinnehav, sedan 1970-talet successivt anpassat sig till de borgerliga partiernas syn på jämställdhet. Det som under 1990- och 2000-talet upplevs som allmänna feministiska krav visar sig härstamma från de borgerliga partiernas 70-tals och 80-talsagenda. Jämställdhetspolitiken har stegvis utformats så att den är förenlig med ökade klyftor i samhället, privatisering av offentlig sektor och en individualiserad arbetsrätt.
– Genomslaget för de flesta av våra moderna jämställdhetsfrågor, som exempelvis hälften kvinnor på samhällets toppositioner, är ett resultat av ett större ideologiskt skifte i svensk politik, där kampen mot orättvisor baserade på klass generellt tonades ner under 1990-talet. Innan dess såg Socialdemokraterna jämställdhet som en del i en större kamp för social jämlikhet och ekonomisk utjämning. Det perspektiv som har vunnit mark i dag inom alla politiska läger bygger i stället på en idé om att jämställdhet betyder rätten för kvinnor att konkurrera på samma villkor som män, säger Katharina Tollin.
Katharina Tollin menar att jämställdhetspolitikens utformning måste ses i ljuset av det parallella genomslaget för nyliberala tankegångar inom svensk politik. Även den huvudsakliga strategin för att öka jämställdheten – jämställdhetsintegrering (gender mainstreaming) har rötter i den ekonomiska politiken. Metoden innebär att relationen mellan kvinnor och män ska beaktas i alla led av det politiska beslutsfattandet och inom alla olika verksamhetsområden. Katharina Tollin konstaterar att jämställdhetsintegrering som strategi började efterfrågas parallellt med 1980- och 90-talets nedskärningar i offentlig sektor.
– Strategin vann gehör eftersom den kunde användas för att rikta kritik mot de delar av politiken som specifikt missgynnade kvinnor. Samtidigt innebar fokuseringen på jämställdhetsintegrering att lösningen blev nya verktyg och metoder, istället för mer genomgripande förändringar av arbetslivet och den ekonomiska politiken, säger Katharina Tollin.
Avhandlingen Sida vid sida – En studie av jämställdhetspolitikens genealogi 1971-2006 ges ut av Atlas bokförlag.
För mer information kontakta gärna: Katharina Tollin 08-161773, 073-7417559 katharina.tollin@statsvet.su.se