Klimatet känsligare än vi trott
En stor del av partiklarna i luften kommer från naturen. Växterna kan på detta sätt ha dämpat effekterna av de växthusgaser människan släppt ut under de senaste årtiondena – vilket innebär att klimatet sannolikt är mycket mer känsligt för mänsklighetens utsläpp än vad vi hittills har trott. Forskare vid Göteborgs universitet har tagit fram nya data som kan ge bättre klimatmodeller.
– Växtlighetens utsläpp till luften påverkas av förändringar i klimatet, högre temperaturer kan snabba på de biologiska processer som styr utsläppen. Om naturens egna utsläpp ökar när temperaturen höjs ökar detta i sin tur mängden partiklar som bildas, säger Kent Salo på institutionen för kemi vid Göteborgs universitet.
Växternas koppling till partiklar och klimat utgör en mycket komplicerad process. Partiklar i atmosfären består till stor del av organiska ämnen, som kan komma från ofullständig förbränning i motorer eller i värmepannor, men också från växtligheten. Växtlighetens utsläpp sker i gasform och är globalt sett större än andra källor.
Väl ute i atmosfären omvandlas växternas gaser av otaliga kemiska processer, så att de till sist kan kondensera och bilda partiklar. De partiklar som bildas vid kemiska reaktioner i atmosfären kallas Sekundära Organiska Aerosoler, SOA, och består av en komplicerad blandning organiska ämnen. Partiklarna åldras och förändras med tiden och denna process påverkar vilka effekter de får på människors hälsa och på klimatet.
– Partiklar i luften har i grunden en kylande effekt på jorden och påverkar också molnbildningen. Ju fler partiklar i luften, desto fler molndroppar. Det påverkar molnens livslängd och nederbördsmängder, vilket får återverkningar på klimatet. Idag saknas stora delar av den grundläggande förståelse av hur SOA-partiklarnas bildas och vilka egenskaper de har, trots att det är en viktig komponent i till exempel klimatmodeller.
I sin forskning har Kent Salo studerat organiska ämnen som är kända beståndsdelar i partiklar i atmosfären och hur deras fysikaliska egenskaper kan användas i modeller för att förstå det komplicerade system som utgör SOA och den påverkan de har på klimatet.
För att kunna studera dessa processer har Kent Salo utvecklat ett eget instrument som mäter hur mycket partiklar förångas när de värms upp. Med detta instrument har han utfört experiment vid flera av de största försöksanläggningarna i Europa.
Avhandlingen Physical properties and processes of secondary organic aerosols and its constituents har framgångsrikt försvarats på en disputation vid Göteborgs universitet. Handledare: Mattias Hallquist
Länk till avhandlingen:
Kontaktinformation
KONTAKT:
Kent Salo, institutionen för kemi vid Göteborgs universitet
031- 786 9067
0702- 61 47 73
kent.salo@chem.gu.se
Bildtext: Kent Salo mäter partiklar i Aidakammaren som finns vid Karlsruhe Institute of Technology, Karlsruhe, Tyskland.
