Artikel från Uppsala universitet
7 december 2011

Staten Kirgizistan följer inte normen

Det finns en utbredd föreställning om staten som universell företeelse som ser likadan ut överallt. Underutvecklade länder antas vara på väg mot ett stadium som liknar den moderna västerländska statem. Johan Engvall menar i sin avhandling om Kirgizistan att detta inte kan tas för givet. I Kirgizistan har penningkorruption blivit en dominerande norm för fördelningen av “kollektiva” nyttigheter.

Det finns en utbredd föreställning om staten som universell företeelse som i grunden ser likadan ut överallt. Underutvecklade länder antas vara på väg mot ett stadium som liknar den moderna västerländska staten. Johan Engvall menar i sin avhandling om Kirgizistan att detta inte kan tas för givet. I Kirgizistan har penningkorruption blivit en dominerande norm för fördelningen av “kollektiva” nyttigheter och tjänster.

Vad är egentligen en stat och finns det olika typer av stater? I forsknings- och samhällsdebatten finns en föreställning om staten som universell företeelse; i grunden ser den likadan ut överallt. Visst, det existerar skillnader i styrelseskick och ekonomiska system, men vad gäller själva staten härskar antagandet att skillnader mellan länder främst rör gradskillnader. Underutvecklade länder antas således vara på väg mot ett mer utvecklat stadium där slutmålet är den moderna västerländska staten.

Johan Engvall menar i sin avhandling om Kirgizistan att detta antagande inte kan tas som given utgångspunkt. Teoretiska verktyg hämtade från studier av den moderna staten möjliggör konstaterandet av det uppenbara: den stat som uppstått i Kirgizistan efter Sovjetunionens fall är ytterst svag, oförmögen att upprätta en effektiv samhällsstyrning och stimulera ekonomisk utveckling. Men istället för att avskriva staten som fallerad är utmaningen att förstå hur den faktiskt fungerar på ett speciellt sätt.

För att förstå denna stats uppbyggnad och uppträdande lanseras idén om staten som investeringsmarknad. I Kirgizistan har en informell marknad vuxit fram där politiska poster och tjänsteämbeten köps och säljs. På denna marknad betalar individer stora summor pengar, vilka vida överskrider vanliga “mutor”, för offentliga poster med förväntningar om att investeringen ska förränta sig. Återbäringen är oavhängig av löner, vilka är försumbara. Istället investerar individer i anställningar inom den offentliga sektorn för att omvandla beslutsfattande- och implementeringsbefogenheter till privat kapital. Konventionella ekonomiska marknader är underutvecklade och underordnande staten, vilket reducerar incitamenten att investera i dessa marknader.

Penningkorruption måste i denna kontext förstås som ett standardiserat sätt att ordna relationer mellan individer och en dominerande norm för fördelningen av “kollektiva” nyttigheter och tjänster. Avgörande för möjligheterna att förränta kapital i denna typ av stat är inte att vara den privata aktör som köper eller på andra sätt tillförskansar sig favorisering från statliga myndigheter. Viktigare är att vara den politiker eller tjänsteman som avgör hur “offentliga” ämbeten, funktioner och nyttigheter omsätts i pengavinster.
Betyder det att Kirgizistan aldrig kommer att röra sig mot den moderna väststatsmodellen?
    
– Även om min avhandling kan sägas vara en kritik mot historicismen inom statsvetenskapen, det vill säga antagandet om att den politiska utvecklingen går i viss bestämd riktning, finns det inget ofrånkomligt med systemet i Kirgizistan. Vi kan jämföra med Georgien, en annan postsovjetisk stat organiserad på liknande sätt fram till början av 2000-talet, men där hela investeringspyramiden från politiska makthavare till gräsrotsbyråkrater under de senaste åren har eliminerats. Lärdomen är dock att förändring av systemet och möjligheter att slå in på en mer moderniserande bana kräver långt mer radikala åtgärder än de gradvisa reformer som forskare och praktiker vanligtvis förespråkar.
Avhandlingen försvaras den 19 december.

Läs och ladda ner avhandlingen.  

För mer information:
Kontakta Johan Engvall, tel: 018-471 1693, 0706-737 125, e-post: Johan.Engvall@ucrs.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera