Det svenska torpet: En överlevare
Svenska torp var från början småbruk och hem. Livet som torpare förknippat med slit. Nuförtiden tjänar torpen oftast som fritidsbostäder som snarare för tankarna till idyll. Mellan dessa olika bilder finns komplexa förändringar. En ny avhandling från Stockholms universitet tittar närmare på torpets omvandling och funktion i dåtid och nutid.
– Man skulle kunna säga att det svenska torpet är en överlevare. Trots torpens fattiga förflutna och att deras tidigare funktion spelat ut sin roll har de överlevt in i nutiden. Hur kommer det sig? Det är vad min forskning handlar om, säger Maja Lagerqvist nybliven doktor i Kulturgeografi vid Stockholms universitet.
I mitten av 1900-talet övergavs torpen som småbruk då många valde att flytta in till städerna. Urbaniseringen sammanföll med en framväxande välfärd som gjorde att en del som flyttat till städerna lägligt nog kunde ta över torp som fritidsbostad. Utan denna utveckling hade många av de torpstugor som vi idag älskar försvunnit. Enligt Maja Lagerqvist är det också under denna tid som bilden av torpet som idyll växte sig starkare.
– Dagens torpdröm är inte bara ett nutida marknadsföringsjippo. Positiva föreställningar av torpet kan ses i politisk debatt och skönlitteratur redan under senare delen av 1800-talet och tidigt 1900-tal. Och de kan fortfarande ses i dagens media. Drömmen om torp och vår faktiska användning av dem baseras också på ett hanterande av alla de små omoderna stugor som blev över när Sverige omvandlades från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, säger Maja Lagerqvist.
Genom att torpen återigen beboddes har många torpstugor blivit omhändertagna. Avhandlingen visar att media sedan 1950-talet framhävt torpens värde för svensk nationalidentitet men också för nutidsmänniskans välmående.
– I media idag har torpet till viss del reducerats till en mysig stil. Men i samtal med dagens torpanvändare blir den historia som format platsen starkt framhävd. Torpets historia och torparnas fattigdom och slit där är en viktig del i det värde man idag ger till sitt torp. Det småskaliga, enkla och lite slitna har blivit betydelsefullt. Det är svårt att inte påverkas av torpet och all den historia som finns inbakat där när man lever på samma plats, i samma stuga, som många andra tidigare levt och kämpat med jorden och livet, säger Maja Lagerqvist.
Avhandlingens namn: Torpets transformationer. Materialitet, representationer och praktik från år 1850 till 2010.
Ytterligare information
Maja Lagerqvist, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 073-0310655, e-post maja.lagerqvist@humangeo.su.se.
