Kost kan påverka reumatisk ryggsjukdom men radikala förändringar krävs

Resultaten pekar på att omsättningen av fetter kan vara av betydelse för sjukdomens svårighetsgrad, men för att påverka sjukdomsaktiviteten behövs stora kostförändringar som inte är helt lätta att genomföra. Det handlar bland annat om höga dagsdoser av omega-3-fetter. Däremot noterades att också små variationer av kosten kan påverka magbesvär och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar hos AS-patienter.

AS är en kronisk reumatisk sjukdom. Den drabbar i huvudsak de stora lederna och ryggraden, som i svårare fall kan bli helt förbenad. Det är vanligt att AS-patienter har inflammatoriska förändringar i tarmslemhinnan som påminner om bilden vid tarmsjukdomen Morbus Crohn.

Förekomsten av AS har visat sig överensstämma väl med utbredningen av den genetiska vävnadstypen HLA-B27. Både sjukdomen och HLA-B27 ökar i andel ju längre norrut man kommer. Allra vanligast är HLA-B27 hos vissa grupper i den arktiska urbefolkningen eskimåer (inuiter), men trots det visar tidigare studier att sjukdomsförekomsten bland dem är lägre än väntat. Det har föreslagits att deras höga intag av omega-3 fetter skulle kunna ligga bakom.

I avhandlingen studeras kostens effekter vid AS i två grupper av svenska patienter. En grupp (ursprungligen 166 personer från Västerbotten) besvarade en enkät, deltog i en studie av biomarkörer för kost och sjukdomsaktivitet och undersöktes med jämförelse av data från Västerbottensprojektet (VIP). Den andra gruppen (24 personer i Norrbotten) prövade ett kosttillskott med omega-3-fettsyror i 21 veckor. Enkäten visar inget klart samband mellan kost och sjukdomsaktivitet hos patienterna. Däremot såg man att magsmärtor var vanligare hos patienter med högre sjukdomsaktivitet och bland dem som konsumerade mer grönsaker. Mer än var fjärde patient med AS upplevde mer magbesvär av vissa livsmedel, främst grönsaker/frukt, mjölkprodukter, fet och mjölrik mat.

Inte heller biomarkörstudien kunde visa några tydliga samband mellan kost och sjukdomsaktivitet. Jämförelsen med registerdata, där 89 AS-patienter jämfördes med 356 personer från den övriga befolkningen i Västerbotten, visade inga signifikanta skillnader i kost, fysisk aktivitet och rökning. Däremot fanns tydligare samband mellan nivåerna av skadliga blodfetter och kosten hos patienterna jämfört med kontrollpersonerna. Patienterna hade också signifikant lägre nivåer av kolesterol och triglycerider jämfört med den övrig befolkningen, vilket kan innebära att man underskattar risken för framtida hjärt-kärlsjukdom vid AS. Bland de patienter som fick prova ett kosttillskott med omega-3-fetter minskade sjukdomsaktiviteten hos de nio som fullföljde studien med den högre dosen 4,55 gram/dag, men inte hos de nio som fick den lägre dosen 1,95 gram/dag. De positiva effekterna av höga doser omega-3 som kosttillskott pekar på att en radikal förändring i kosten skulle kunna påverka sjukdomsaktiviteten.

Björn Sundström, som är född i Luleå och uppvuxen i Malmfälten, är doktorand i reumatologi vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin/reumatologi. Han är fil.kand. i kostvetenskap och har magisterexamen i sjukgymnastik.

Han kan nås på 
mobil 070-230 60 96
e-mail: 99bjorn@gmail.com

Fredagen den 18 november försvarar Björn Sundström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, reumatologi, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Kostvanor vid ankyloserande spondylit (Engelsk titel: On diet in ankylosing spondylitis).

Disputationen äger rum kl 09.00 i sal Sal 135, enheten för allmänmedicin, NUS.

Fakultetsopponent är Margaretha Haugen, Norwegian Institute of Public Health, Norge.

Läs hela eller delar av avhandlingen på