Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

7 november 2011

Många prov på rekordkort tid med ny analysmetod

För att en cancerbehandling ska kunna anpassas för varje enskild patient behöver stora mängder tumörprover undersökas noggrant. Ett samarbete mellan ett företag och Uppsala universitet har nu lett fram till en metod som gör denna process tio gånger effektivare än tidigare.

Nya cancerbehandlingar som riktar sig mot specifika molekyler i tumören är under utveckling. Men för att de ska vara effektiva behöver man först veta vilka mutationer som orsakat tumören. Genom att analysera sekvensen hos gener som ofta är muterade i vissa tumörformer kan man öka möjligheten att välja optimal behandling för varje patient.

Forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi [Ref 1] vid Uppsala universitet samarbetar med företaget Halo Genomics i ett projekt som syftar till att identifiera mutationer som orsakar tjocktarmscancer. Forskarna valde ut 560 gener i 192 tumörprover från patienter med tjocktarmscancer och Halogenomics tog fram en så kallad HaloPlex™ PCR-analys som täckte alla generna.

–    Med den här analysmetoden tog det en vecka för en person att göra i ordning de 192 proverna för sekvensering, utan att det krävdes någon särskild utrustning. Det ökade produktiviteten med upp till tio gånger jämfört med konventionella metoder, säger professor Mats Nilsson, som har lett projektet.

Proverna sekvenseras nu vid SciLifeLab i Uppsala. Forskarna räknar med att kunna identifiera exakt vilka molekyler som är påverkade i tumörcellerna från enskilda patienter.

– Det här kommer att få betydelse för valet av rätt sorts riktad behandling för patienter i framtiden, säger Mats Nilsson. Metoden lovar gott för användning inom diagnostiken på grund av den låga kostnaden och den höga effektiviteten.

Läs mer om SciLifeLab.

För mer information, kontakta Mats Nilsson, tel: 018-471 48 16, 073-053 78 76, mats.nilsson@igp.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera