Mysteriet Xenakis verk granskas i ny avhandling

– Det hör kanske inte till vanligheterna att en kompositör blir föremål för en avhandling i idéhistoria, men Xenakis idéer är intressanta i egen rätt. Om jag dessutom kan bidra till att göra hans musik lite mer begriplig, desto bättre, säger avhandlingens författare Andrej Slávik.
Xenakis föddes i Rumänien och växte upp i Grekland, men levde större delen av sitt liv i Frankrike.
Han var verksam inom den moderna musikens alla genrer. Väl så berömd blev han för sina spektakulära audiovisuella installationer och för sina arkitektoniska projekt, till exempel Philips-paviljongen vid världsutställningen i Bryssel 1958. Sist men inte minst var Xenakis känd, till och med ökänd, som en höggradigt abstrakt teoretiker, som lade ut sina komplicerade kompositionstekniker och enigmatiska filosofiska visioner i en lång rad texter och intervjuer. Det är först och främst dem som Andrej Slávik har ägnat sig åt i en avhandling med den korthuggna titeln X.
Avhandlingen är inte bara den första boken om tonsättaren på svenska, utan också den första studien som ger sig i kast med hans estetik i dess fulla vidd.
– Som teoretiker kan Xenakis ofta framstå som motsägelsefull, och därför är det en medvetet motsägelsefull bild som jag har valt att teckna, förklarar Andrej Slávik.
Kompositörens orubbliga krav på originalitet, hans intresse för matematiska och vetenskapliga teorier, hans sökande efter ljudets grundläggande byggstenar och hans omstridda tillämpning av datorteknik i det konstnärliga skapandet – allt detta hör till schablonbilden av Xenakis som ett slags musikalisk formalist. Men den bilden kompliceras av hans återkommande minnesbilder från kriget, hans mångsidiga estetiska känslighet och hans fascination för naturen.
– Motsägelserna är det många som har lagt märke till, men hur hänger de ihop? Det är genom att försöka besvara den frågan som min avhandling lämnar sitt mest betydelsefulla bidrag till forskningen, menar Andrej Slávik.
Avgörande för tolkningen av tonsättarens texter är dels hans särpräglade sätt att tillägna sig den klassiska filosofin, dels hans syn på musiken som ett kosmiskt drama – en ny motsatsställning som i sin tur pockar på förklaring.
– Min avsikt är inte att lösa upp motsägelserna i Xenakis verk, förklarar Andrej Slávik, utan snarare att visa hur de fungerar.
Men avhandlingen vänder sig inte bara till andra Xenakis-experter. Den är också tänkt som ett inlägg i den pågående diskussionen om konstnärlig forskning, en omstridd nyhet vid svenska universitet.
– Att forska i konst har inte varit möjligt särskilt länge här i Sverige, men redan vid mitten av sjuttiotalet kunde Xenakis lägga fram ett urval av sitt konstnärliga arbete som avhandling vid Sorbonne-universitetet i Paris, säger Andrej Slávik.
Fallet Xenakis väcker dessutom frågan om vad som egentligen ska räknas som konstnärlig forskning. Måste man, som den grekisk-franske tonsättaren, använda sig av matematiska metoder för att kunna räknas som vetenskap? Och finns det inte, å andra sidan, exempel på forskning som redan har beröringspunkter med konstnärlig verksamhet? Historiker, till exempel, vore inte historiker om de inte skapade berättelser om det förflutna. På det sättet har de faktiskt mer gemensamt med forskare inom film och litterär gestaltning än, till exempel, logik eller lingvistik.
Titel: X. Tre etyder över ett tema av Iannis Xenakis (1922–2001)
Författare: Andrej Slávik

Kontaktinformation
E-post: andrej.slavik@lir.gu.se
Telefon: 0736–865605
Disputation: Avhandlingen är försvarad
Opponent: professor Sten Dahlstedt, Uppsala universitet
Avhandlingen kommer publiceras i en slutgiltig utgåva till våren. För att beställa ett exemplar av disputationsupplagan, kontakta författaren.