Språkets betydelse för identiteten hos immigranters ättlingar

Människor som brutit upp från sina rötter för att bosätta sig i ett nytt land hamnar i en ny språklig och kulturell situation. I den nya omgivningen förändras och utvecklas relationen till egna språket och den egna kulturen på olika sätt. I sin avhandling har Boglárka Straszer undersökt hur personer med ungersk bakgrund i Sverige och Finland förhåller sig till det ungerska språket och den ungerska kulturen.

Boglárka Straszers avhandling bygger på en enkätundersökning och djupintervjuer och beskriver den språkliga situationen och vilken roll språket har för identiteten hos ungrarnas ättlingar. Vidare undersöks attityder till den ungerska bakgrunden och hur mycket språkvalet är beroende av den språkliga miljön i barndomen. Dessutom diskuteras faktorer som kan påverka den språkliga situationen och de framtida utsikterna för språkbevarande.
 
Undersökningen visar att för de flesta andragenerationens ungrare har det ungerska språket ett kärnvärde och ger tillsammans med den ungerska kulturen en anknytning till bakgrund, släktingar, familjernas historia, kulturen och traditionerna i Ungern. Men ungerskan har ofta enbart en symbolisk roll, då många saknar kunskaper i språket. Goda kunskaper i minoritetsspråket och positiva attityder och större intresse gentemot de ungerska rötterna har samband med att ungerskan används i barndomshemmet, regelbundna resor till Ungern och även deltagande i språkundervisning och familjernas aktivitet i ungerska kretsar.

Språkkunskapen i ungerska sammanhänger också med informanternas kontakt med ungerskspråkiga. För många är ungerskheten en betydande del av identiteten, men för andra utgör den enbart ”lite krydda” i tillvaron. Positiva erfarenheter av minoritetsbakgrunden bidrar ofta till flerspråkighet och en flerfaldig identitet, där man är delaktig i både majoritetskulturen och minoritetskulturen. Däremot ger en uppväxt där man inte haft möjlighet att lära känna föräldrarnas land, kultur och språk en känsla av mellan- eller utanförskap. Finlandsungrarna är i allmänhet mer positiva till sin ungerska bakgrund än sverigeungrarna och de har bättre kunskaper i ungerska och större kännedom om den ungerska kulturen.

Undersökningen visar också att ungerskan är hotad i de studerade grupperna. Om den ska ha möjlighet att överleva och överföras till kommande generationer kräver detta stöd på individ-, grupp- och samhällsnivå. Det är viktigt att ge barnen möjlighet att lära sig minoritetsspråket och inlärning av språket, kunskap om kulturen och positiva attityder till rötterna behöver inspireras på olika sätt. Undersökningen visar också på det sociala nätverkets, föreningsaktiviteternas och massmediernas betydelse för minoritetsspråket, eftersom tillfälle att använda språket och möjligheter till en positiv inställning till minoritetsspråket och kulturen ges genom dem.

Avhandlingens resultat pekar på att samhällets stöd för minoritetsgruppen i form av positiva attityder och ekonomiskt stöd för att upprätthålla kultur och språk är betydelsefullt, inte minst för att individen då kan utveckla kunskaper i två eller flera språk och kulturer.

– Det är viktigt att förstå vilka resurser det finns bland personer som har fått en uppväxt med flera språk och kulturer. De bär med sig en oerhörd rikedom och kan bidra till mångfald, intellektualitet och välmående i samhället, säger Boglárka Straszer.

För mer information kontakta Boglárka Straszer, e-post: boglarkasmail@gmail.com

Avhandlingen “Ungerska för rötternas skull”. Språkval och identitet bland andragenerationens ungrare i Sverige och Finland, kan laddas ner i fulltext .