När föremålen formar tanken
Traditionellt har reseskildringar från kolonialtiden studerats utifrån vem den resande var och varifrån han eller hon kom. I denna nya doktorsavhandling ligger istället fokus på tingen. Resenärens tillhörigheter, men även de objekt och föremål som förknippas med lokal kultur, något som i den koloniala reseskildringen i hög grad är betydelsebärande och ofta ges stort utrymme i berättandet.
Året är 1903. Precis samtidigt som Constance Larymore kliver iland i Nigeria passerar ett följe med en lokal dignitär, en Emir. Följet är exotiskt och praktfullt. En doft av bränt krut och trummor ackompanjerar och förtätar stämningen runt följet.
Constance, som är hustru till en brittisk domare, överrumplas av händelsen. Hon fascineras djupt av följets färgstarka dräkter, snövita turbaner, enorma blåsinstrument, antika vapen och inte minst deras stigbyglar. Stigbyglar som inte bara har en ovanlig form, det droppar även hästblod från dem. Händelsen utvecklas och beskrivs i berättelsen om Constance som att hon upplever en resa i tiden. Från ett ”här och nu”, till ett exotisk och förhistoriskt ”där och då.” Detta ”märkliga spektakel” framstår inför hennes ögon som så ”skilt från världen av idag.” Synen av följets exotiska föremål har förflyttat henne från nuets vardagliga plikter och praktiska problem, till en tid färgad av både praktfullhet och primitiv brutalitet.
När Emirens följe väl lämnar byn, i solnedgången, ”rycks Constance Larymore tillbaka till civilisationen och moderniteten.” Plötsligt blir hon varse de dammiga bygatorna, människor som talar hennes eget språk och engelska foxterriers som springer omkring.
Utdraget ovan finns med i avhandlingen Travelling Objects: Modernity and Materiality in British Colonial Travel Literature about Africa av Nicklas Hållen, Umeå universitet och handlar om brittisk reselitteratur som beskriver Afrika från 1860-talet och fram till åren innan det första världskriget.
Sådan reselitteratur har ofta studerats med resenärens identitet och historia som utgångspunkt. Här flyttas fokus från identiteter och excentriska personligheter till den materiella världen, till saker och ting. Det materiella objekt, i form av varor, resenärens tillhörigheter och sådana objekt som i berättelsen förknippas med lokal kultur, blir i den koloniala reseskildringen i hög grad betydelsebärande och ges stort utrymme i berättandet om det främmande och primitiva.
Liksom i världsutställningar och museer i det urbana Storbritannien blir objektet i reseskildringar om Afrika en vattendelare mellan det moderna Europa och det ”förmoderna” Afrika, mellan civilisationen och världens påstått vilda utkanter. Genom att närläsa ett antal reseberättelser studeras objektets förhållande till reseberättelsens genre-specifika berättartekniker och tingens funktioner i berättandet om samhällen som ses som primitiva, förmoderna och historiskt avlägsna. De mest välkända reseberättelser som studeras i Travelling Objects är Mary Kingsleys Travels in West Africa, Henry Stanleys Through the Dark Continent och John Spekes Journal of the Discovery of the Source of the Nile. Närläsningar av minde välkända texter som Ewart Grogans From the Cape to Cairo, Mary Halls A Woman’s Trek from the Cape to Cairo och Constance Larymores A Resident’s Wife in Nigeria kompletterar studiet av dessa längre och mer berömda reseskildringar. Tillsammans bildar texterna en korpus som täcker årtiondena före och efter den europeiska så kallade kapplöpningen om afrikanska kolonier.
Travelling Objects närstuderar objektets funktioner i geografiskt och etnografiskt berättande, i den liberala ideologi som framhåller kommersiell handel mellan Afrika och Europa som ett verktyg för civilisering och modernisering. Ett avslutande kapitel tillägnas ett specifikt objekt, nämligen boken, och dess funktion i reseberättelsen och som den vara genom vilken berättandet om Afrika saluförs till den viktorianska läsande samhällsklassen.
Ett sekundärt mål med avhandlingen är att skapa ett antal teoretiska begrepp som kan underlätta framtida studier av reseberättande i koloniala miljöer. Dessa begrepp har att göra med berättelsetekniker som används i skildrandet av resenärens förflyttning mellan platser som av politiska skäl beskrivs som radikalt olika varandra, vilket är utmärkande för just koloniala reseberättelser.
Fakta om disputationen
Nicklas Hållén, doktorand i engelska vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet, disputerar 24 september 2011 klockan 10.00 i Hörsal E, Humanisthuset, Umeå univ. med sin avhandling om brittisk reselitteratur om Afrika från tiden runt sekelskiftet 1900.
Avhandlingen Travelling Objects. Modernity and Materiality in British Colonial Travel Literature about Africa, kan laddas ner från publikationsdatabsen DiVA.
Kontaktinformation
Kontakt
Tel: +46 90 7865138
E-postadress:nicklas.hallen@engelska.umu.se
