Integrera främmande språk i fler skolämnen ger bättre resultat

I takt med den tilltagande globaliseringen har under senare år elevernas kommunikativa förmåga stått i fokus i läroplanerna, en förmåga som naturligtvis kan tränas upp på olika sätt.
De flesta forskare är idag överens om att sambandet mellan den input som elever i främmande språk får och deras egna språkliga produktion är stark. En generell uppfattning är också att ett autentiskt innehåll är motivationshöjande, vilket indirekt kan ha en positiv inverkan på språkinlärningen.

En metod som tar fasta på dessa aspekter av språkinlärning är SPRINT, språk- och innehållsintegrerad undervisning. Karmen Terlevic Johansson har undersökt hur grundskoleelevers muntliga produktion i tyska utvecklas när språket används som undervisningsspråk i SO-ämnen, det vill säga religion, samhällskunskap, geografi och historia.

Hennes avhandling granskar utvecklingen av elevernas vokabulär genom att de får berätta en historia utifrån en bilderbok, och hur de gör när språkliga luckor uppstår (så kallade kommunikationsstrategier), till exempel när de inte hittar rätt ord. Hon har även analyserat elevernas muntliga produktion i engelska för att se om SPRINT-undervisningen dessutom har en indirekt positiv effekt på deras färdigheter i engelska.

– Avhandlingen pekar på ett tydligt försprång för SPRINT-eleverna i samtliga undersökta aspekter av ordförråd och kommunikationsstrategier. De producerade både längre och mer varierade berättelser än elevgruppen som bara fick traditionell tyskundervisning. Särskilt anmärkningsvärt var att SPRINT-gruppen var genomgående mer homogen, vilket innebär att skillnaderna mellan låg- respektive högpresterande elever var mindre, säger Karmen Terlevic Johansson

Analysen av ordfrekvensen visade att SPRINT-gruppen använde funktionella ord (ett mått på mer avancerad språklig kunskapsnivå) som till exempel pronomen och konjunktioner, samtidigt som vissa väldigt frekventa ord snabbare byttes ut mot mindre frekventa. Samma resultat synliggjordes i de elevernas muntliga engelska, vilket skulle kunna vara ett tecken på att SPRINT i ett språk ger positiva avtryck även i andra språk.

De tydligaste skillnaderna framkom i användningen av kommunikationsstrategier där SPRINT-eleverna i betydligt större utsträckning tillgrep strategier som grundade sig på deras kunskaper i tyska. Kontrolleleverna använde däremot mestadels strategier som föll tillbaka på modersmålet svenska, vilket betyder att de var mindre kreativa och mindre framgångsrika i att kommunicera på sitt främmande språk tyska.

– Avhandlingens resultat torde tyda på att SPRINT främjar den muntliga kommunikativa förmågan i ett andra främmande språk hos alla elevtyper, inklusive lågpresterande. Metoden verkar möta skolans liksom ett allt mer internationaliserat samhälles krav på kommunikativ kompetens i främmande språk utöver engelska, säger Karmen Terlevic Johansson.

Karmen Terlevic Johansson har en bakgrund som gymnasielärare i engelska och tyska. Hennes avhandling är gjord inom ramen för ett större forskningsprojekt, det så kallade Nödingeprojektet, där tidigare studier av SPRINT på skriftlig produktion, hörförståelse och läsförståelse visat på mycket positiva resultat. Internationellt går metoden under namnet CLIL (Content and language integrated learning).

Kontaktinformation
Mer information:
Karmen Terlevic Johansson, telefon: 0730-33 25 97, e-post: karmen.johansson@sprak.gu.se
Avhandlingens titel: Erfolgreiches Deutschlernen durch CLIL? Zu Lexikon und Kommunikationsstrategien in mündlicher L3 schwedischer Schüler mit bilingualem Profil.
Tid och plats för disputation: lördagen den 17 september 2011 kl. 10.00, T 302, Gamla hovrätten, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Dieter Krohn
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet.
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/26560