Artikel från Uppsala universitet
29 augusti 2011

A-kassan ineffektiv som finanspolitik

En höjning av ersättningsnivån ökar arbetslösas konsumtion något, men merparten går till sparande. Det fungerar därmed inte som effektiv finanspolitik i syfte att öka konsumtionen, även om det är positivt för individen. Den slutsatsen dras i en ny studie från UCLS (Uppsala Center for Labor Studies) vid Uppsala universitet.

– Vår studie visar att en höjning av ersättningsnivån leder till en relativt liten ökning av arbetslösas konsumtion. För varje hundralapp i höjd ersättning går endast 25 till ökad konsumtion, resten sparas eller används till att betala av lån, säger nationalekonomen Jonas Kolsrud som gjort studien.

Ekonomisk teori utgår från att vi vill jämna ut vår konsumtion över tid. Detta innebär att arbetslösa, med sin gamla lön i minnet, ofta lånar – eller tar av sitt sparande – för att dryga ut arbetslöshetsersättningen. Detta får följden att a-kasseersättningar ofta faller på individer med en relativt hög skuldbörda.

I Sverige har politikerna under den ekonomiska krisen i hög utsträckning förlitat sig på så kallade automatiska stabiliserare inom finanspolitiken – konsumtionshöjande åtgärder som sätts in per automatik. Höjning av ersättningsnivån i A-kassan är ett exempel på en sådan automatisk stabiliserare.

Jonas Kolsrud har använt registerdata från Statistiska Centralbyrån på 4700 arbetslösa individer. Metoden går i princip ut på att jämföra sparandet hos arbetslösa som ligger precis under taket i försäkringen med dem som ligger precis över. Dessa grupper är särskilt intressanta att studera eftersom de statistiskt sett är mycket lika, men belönas olika i systemet.

– Om varje ny krona i bidrag ökar konsumtionen skulle ett statistiskt brott synas vid just den nivån, förklarar Jonas Kolsrud.

Men det visade sig alltså att för varje hundralapp i höjd ersättning läggs i snitt en fjärdedel, 25 kronor, på konsumtion. Resterande 75 kronor behåller den arbetslöse på sitt sparkonto, eller använder till att betala av befintliga lån.

Personer med sparade medel fortsätter i regel att ta av dessa då arbetslöshetsersättningen blir generösare. A-kassehöjningen går då nästan oavkortat ut i handeln och bidrar på så sätt till att upprätthålla aktiviteten i ekonomin. Problemet är att arbetslösa inte har speciellt högt sparande. Många har tagit konsumtionslån och använder de nya a-kassemedlen till att betala av dessa. Effekten på dessa personers konsumtion blir då noll, eller kanske till och med negativ. Studien visar också att hälften av de arbetslösa helt saknar en sparad buffert på minst 10 000 kronor, vilket förklarar varför så lite av ersättningarna används till att höja konsumtionen.

–    Resultaten har implikationer för konjunkturpolitikens effektivitet. Privatekonomiskt är naturligtvis höjda ersättningar bra för den arbetslöse, men eftersom det mesta går till sparande uteblir många av de positiva samhällsekonomiska effekter som höga ersättningar syftar till, säger Jonas Kolsrud.

Läs mer om UCLS [Ref 1].

För mer information, kontakta Jonas Kolsrud, tel: 018-471 16 36, 070-435 73 54, jonas.kolsrud@nek.uu.se

Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera