Besprutning av toppar kan rädda tallskogen i Sverige
Skogsindustrin i Sverige förlorar varje år miljardbelopp på grund av att älg och rådjur äter upp tallplantor. Men nu finns en lösning i sikte genom växtskyddsmedlet Antibeta och en metod för besprutning som forskats fram vid Mittuniversitetet.
– Det har gått så långt att man i södra Sverige nästan helt har slutat att plantera tall. Det i sin tur har lett till att älgarna äter gran och al som är sämre föda och som djuren normalt väljer bort. Det har lett till att slaktvikten på djuren minskar och det blir som en ond spiral. Allt minde tall planteras och de som väl planteras blir väldigt hårt utsatta för älgbetning, säger docent Kerstin Sunnerheim vid institutionen för naturvetenskap, teknik och matematik på Mittuniversitetet.
Kerstin Sunnerheim har tagit fram ett medel och en metod för att bespruta framför allt tallplantor. Det handlar om att bara bespruta talltoppen och det översta grenvarvet, men låta resten av trädet vara obesprutat.
– På så vis kan älgar äta av den nedre delen av tallens grenar samtidigt som trädet ändå överlever och kan växa till sig. Om toppen får vara orörd blir trädet ett rakt timmerträd, vilket betingar ett högre värde än om trädet får en krokig topp och bara kan användas som massaved. Djuren får mat och skogsägaren får behålla sina träd, säger Kerstin Sunnerheim.
Tidigare har man använt blodmjöl (torkat blod) för att skydda trädplantor mot älg och rådjur. Det nya medlet Antibeta är ett växtextrakt som består av en mix av naturliga försvarssubstanser. Förhoppningen är att det ska göra att älgarna inte vänjer sig vid smaken.
För att endast bespruta topparna och det översta grenvarvet är det ryggspruta som gäller. Att bespruta med maskin eller från helikopter gör att hela planteringen smakar illa och älgen får gå till grannen i stället eller välja sämre mat.
– Jag har gjort trädgårdsförsök i min egen trädgård. Jag har sprayat mina äppelträd i fyra år och då fick de vara ifred. Det femte året utan besprutning blev de hårt betade av rådjur, berättar Kerstin Sunnerheim.
Tillsammans med professor Erik Hedenström och fil lic Amelie Fagerlund fortsätter hon nu forskningen om Antibeta vid institutionen för naturvetenskap, teknik och matematik på Mittuniversitetet.
Så snart kemikalieinspektionen har godkänt Antibeta kommer tillverkning att startas vid Sylvestris AB i Brunflo i Jämtland. Hittills har Sveaskog sponsrat med pengar och stöd till försök. Persson Invest i Östersund har ställt upp med mark och personal.
– När besprutningen kommer igång i stor skala blir alla vinnare – såväl skogsägare och jägare som älgar, säger Kerstin Sunnerheim.
