Ljusets betydelse för sjukdomsrisk bland skiftarbetare
Skiftarbete påverkar hälsan negativt och leder till bland annat sömnproblem och hjärtbesvär. Det finns också en förhöjd risk för cancer. En del av de hälsoproblem som uppstår kan minskas genom att reglera ljuset. Nu visar dock ny forskning att det kan vara just ljusexponeringen nattetid som ökar cancerrisken.
På den stora pågående arbetstidskonferensen i Stockholm diskuteras nya forskningsrön som rör hälsan kopplat till skiftarbete.
För skiftgående sker ständiga konfrontationer mellan arbetstidskrav och den biologiska anpassningen i dygnsrytm. Enligt självskattningar uppvisar människor kända olikheter avseende morgonpigghet/kvällspigghet. Nu ser man även kopplingar till genetiken, alltså att möjligheterna att förändra inställningen på dygnsrytm är beroende av gener.
Ljus impulser är den viktigaste signalen till hjärnan för möjligheterna att ställa dygnsrytmen rätt. I praktiken får en sådan kunskap stort inflytande på hur man bör utforma ljusmiljön och arbetstider.
Flera stora registerstudier har kunnat påvisa en allmänt förhöjd risk för kvinnor att drabbas av bröstcancer om de arbetat i arbetstider som inbegriper nattarbete. Flera möjliga hypoteser har lagts fram för att förklara cancertillväxten, den mest vanliga den så kallade LAN (Light At Night) hypotesen har föreslagit att ljusexponering nattetid sänker utsöndring av melatonin och därmed ökar till exempel förekomsten av östrogen som man vet kan vara en riskfaktor. Men även sänkningen i sig av melatonin minskar dess antioxidanta effekt i cellerna. Man har också sett att bröstcancer sällan förekommer hos blinda kvinnor.
På arbetstidskonferensen ges en överblick över kunskapsläget om sambandet mellan cancer och nattarbete. Bland annat presenteras en färsk studie från Norge där man påvisar att antalet arbetade nattpass i rad verkar påverkar risken. En svensk studie om melatoninpreparat under ljusfattiga vintermånader i Sverige kan underlätta för ungdomar att komma i säng i tid på kvällen presenteras.
Det ges även en inblick hur brittiska forskare undersökt hur människan påverkas under perioder utan solljus som på forskningsstationer i Antarktis och hur människor på andra ställen, som i västvärlden, utsätts för ohälsosamt för mycket ljus under den mörka delen av dygnet.
Ytterligare information
Arne Lowden, ansvarig forskare för dagen, tfn 073-707 89 15, e-post arne.lowden@stressforskning.su.se
Sofia Lagergren, pressansvarig vid Stressforskningsinstitutet, tfn 070-744 55 43, e-post sofia.lagergren@stressforskning.su.se
