Tema

1600-talets kiosklitteratur avslöjar annorlunda sätt att läsa

1600-talets närmaste motsvarighet till våra dagars kioskromaner, de så kallade folkböckerna, var fyllda av spännande stoff. Men de lästes inte för att i spänningsfylld förväntan nå den rafflande men okända upplösningen av berättelsen. Det visar en ny avhandling i litteraturvetenskap från Göteborgs universitet.

Vad som har kommit att kallas för folkböcker är ett antal, företrädesvis, fiktionslitterära verk, som vann en relativt stor popularitet i Europa från 1500-talet till slutet av 1800-talet. De bestod till huvuddelen av äldre medeltida eller antika förlagor, som riddarepos, kärleksäventyr och skämthistorier. Folkböckerna gavs ut i häftade, billiga upplagor – en tidigmodern variant av pocketboken. I Sverige började folkböcker översättas och ges ut i början av 1600-talet. Dessa är idag i princip helt bortglömda och har i liten grad kommit att intressera forskningen.

Rikard Wingård har undersökt de tidiga svenska folkböckerna och deras läsare som fanns främst inom de högre samhällsskikten, men även bland lägre och fattiga.

Inom kyrkan och bland bildade blev folkböckerna redan under 1500-talet utsatta för kritik. Rikard Wingård visar hur den växande kritiken grundade sig i en kristen, skriftspråklig livssyn med ett linjärt, historiskt medvetande, vars estetiska preferenser folkböckerna inte kunde tillgodose.

– Detta läsesätt kallas expansiv läsartstyp och har sedan renässansen kommit att bli den dominerande i västvärlden. Denna läsartstyp strävar efter att uppnå en meningsfull helhet i den lästa texten, en meningsfullhet som i bästa fall inte förverkligas förrän i berättelsens slut.

I motsats till den expansiva läsartstypen verkar istället många av folkböckerna vara gjorda för att locka en annan sorts läsare. Meningsfullhet etableras här redan i början av läsningen och inte i slutet. Denna form kallas för assimilativ läsartstyp och bygger på en existentiell syn som finns i muntliga och traditionella kulturer, där tiden ofta upplevs som cyklisk och upprepningsbar.

Folkböckerna innehåller många olika element som stödjer den assimilativa läsartstypens mål och motverkar den expansivas. Folkböckernas titlar är till exempel ofta mycket långa och uttömmande, och redogör för berättelsens väsentliga händelseförlopp. Ibland finns sammanfattningar av berättelserna innan huvudtexten börjar.

Med hänvisning till de båda läsartstyperna, kan kritiken mot folkböckerna respektive deras popularitet förklaras. Kristendomens och skriftspråklighetens ökande dominanta ställning i samhället ledde till att den assimilativa läsningen, och som en följd även folkböckerna, försvann. Detta är en av Rikard Wingårds slutsatser.

– Sett i ett vidare perspektiv öppnar avhandlingen upp för nya betraktelsesätt av den tidigmoderna periodens mentalitet, reception och läsning. Den skapar ny förståelse för en bortglömd litteratur och får oss att reflektera över modernare tiders läsmönster och vad de grundar sig i.
– Dessa långa titlar och sammanfattningar som avslöjar hela handlingen i förväg känns främmande för oss, men måste på något sätt ha tilltalat dåtidens läsare, säger Rikard Wingård

Mer information: Rikard Wingård, telefon: 0522-64 16 20, e-post: rikard.wingard@lir.gu.se  Avhandlingens titel: Att sluta från början. Tidigmodern läsning och folkbokens receptionsestetik.
Avhandlingen kan beställas från bokförlaget Frondes, e-post: frondes@mail.com Abstract finns digitalt publicerat på: http://hdl.handle.net/2077/24698
.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

1600-talets kiosklitteratur avslöjar annorlunda sätt att läsa

 lästid ~ 2 min