Artikel från Örebro universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

23 maj 2011

Obehandlad depression ökar risken för kroniska ryggproblem

Människor med smärta i nacke och rygg lider ofta också av depression. Trots detta får de sällan en behandling som ser till helheten. Det måste ske en förändring eftersom behandlingen ofta misslyckas på grund av detta och patienten löper då en större risk att drabbas av kronisk smärta, skriver Örebroforskarna Steven J. Linton och Sofia Bergbom i Scandinavian Journal of Pain.

– I många fall behandlas patienten för antingen smärtan eller depressionen men att behandla smärtan botar inte depressionen och tvärtom, säger Steven J. Linton, professor i klinisk psykologi vid Örebro universitet.

I en ny rapport från Försäkringskassan framgår det att depression och ryggvärk är de två sjukdomar som står för de största kostnaderna inom sjukförsäkringssystemet. Ö

rebroforskarna undersöker hur smärta och depression påverkar varandra och sjukdomsförloppet för patienter med besvär i rygg och nacke.

– Om depressionen inte behandlas kan den bli en katalysator som förvärrar problemen i rygg och nacke vilket gör att riskerna för att patienter utvecklar kronisk smärta ökar, säger Steven J. Linton.

Klara bakslag
– Det vi främst har sett är att en patient som har fått hjälp med depressionen klarar bakslag mycket bättre. Att plötsligt drabbas av smärta när man tror att man är på bättringsväg kan annars väcka starka negativa känslor och minnen av tidigare smärtupplevelser. Har patienten inte verktyg att hantera det kan det leda till att man fastnar i en ond cirkel som förvärrar såväl depression som smärta, säger Steven J. Linton.

Forskarna ser en tydlig koppling mellan en tidig behandling och förbättring av depressionen och framsteg i smärtbehandlingen. Ju tidigare depressionen behandlas desto bättre.

– Man bryter då det mönster som både kronisk smärta och depression följer med återkommande perioder av intensivare smärta eller negativa känslor direkt.

Just den här cirkeln är central och den illustreras i den modell vi har tagit fram i Örebro för att tydliggöra problemen, säger Steven J. Linton.

– Det gör att det också blir lättare att förstå vilken roll andra faktorer som till exempel stress på arbetsplatsen spelar för sjukdomsbilden, säger Steven J. Linton.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Steven J. Linton steven.linton@oru.se, 019-303505

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera