Artikel från Linnéuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

13 maj 2011

Elever med särskilda matematiska förmågor och deras studiesituation – ny avhandling från Linnéuniversitetet

Är den svenska skolan till för alla? Får nyfikna och vetgiriga barn det stöd och den stimulans som de har rätt att förvänta sig eller är skolan till för de elever som är ordentliga och flitiga men inte krävande? I en ny avhandling från Linnéuniversitetet ligger fokus på barn och ungdomar som ofta förvånar och fascinerar sin omgivning – elever med exceptionell fallenhet för matematik. De är sinsemellan olika, lika olika som alla andra individer i samhället, men de har ett gemensamt: intresse för matematik och att få syssla med matematiska aktiviteter. I studien beskrivs vad som karaktäriserar dessa elever, deras olika sätt att uttrycka sina förmågor samt hur de bemöts i den svenska skolan.

Särskild matematisk förmåga definieras i studien som ett komplex av olika förmågor som alla kan vara mer eller mindre uttalade hos en individ. Studien baseras på tio fallstudier av elever i åldrarna 6-19 år. Sex av studierna är longitudinella (tre till sex år). För att validera resultaten av fallstudierna genomfördes två enkätstudier. En där 180 lärare, från förskola till årskurs 9, fick svara på frågor om sin egen matematikundervisning och personliga erfarenhet av att identifiera och stödja begåvade elever. Den andra riktad till 284 matematikutvecklare, lärare som har som uppgift att utveckla matematikundervisningen i sina hemkommuner, som fick svara på frågor om de i deras kommun eller lokalt på skolan har någon handlingsplan för att bemöta/ta hand om elever med särskilda förmågor i matematik.

Resultaten av studien visar att matematiska förmågor kan ta sig många uttryck hos denna grupp elever och att deras behov av pedagogiskt stöd är stort. Studien pekar på vikten av de klassrumsnormer som påverkar samspelet mellan lärare och elev(er), sociala normer såväl som sociomatematiska, d.v.s. normer specifika för ämnet matematik. De senare ställer höga krav på lärarnas matematiska kunskap och kompetens. Fördelarna med tidiga insatser, en stödjande och stimulerande miljö samt att ge eleverna mer utmanande uppgifter diskuteras också.

Eva Pettersson kommer från Karlskrona och arbetar vid Blekinge Tekniska Högskola. Forskarstudierna har bedrivits under handledning av professor Inger Wistedt, verksam vid Linnéuniversitetet i Växjö och Stockholms universitet samt fil.dr. Håkan Sollervall, verksam vid Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor” behandlas vid ett offentligt försvar onsdagen 18 maj, klockan 13.15. Disputationen äger rum i sal Weber vid Linnéuniversitetet, Växjö. Opponent är fil.dr. Lisen Häggblom, Åbo Akademi, Vasa, Finland.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Eva Pettersson, telefon: 0709-524 555 eller e-post: Eva.Pettersson@bth.se

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, lupress@lnu.se , 0470-708267

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera