Tema

Sämre karriärutveckling för kvinnliga akademiker

Kvinnorna stannar i högre grad än männen kvar inom akademin efter sin doktorsexamen. Det män utbildar sig till har en stor efterfrågan inom den privata sektorn på arbetsmarknaden, och där erbjuds de också en högre lön. Det säger Caroline Berggren vid Göteborgs universitet som följt karriärutvecklingen för forskarstuderande män och kvinnor.

Som förklaring till att kvinnor inte avancerar till högre positioner anges ibland att det saknas kvinnor. Vad gäller åtminstone universitet och högskolor stämmer inte detta.
I sin studie har Caroline Berggren, forskare vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, följt nästan 600 forskarstuderande, födda 1948, 1953 och 1967. Studien visar att det är kvinnorna som i hög grad stannar kvar inom akademin.

– Den mest troliga förklaringen till att männen lämnar högskolan och till att kvinnorna stannar där är de olika ämnesområden inom vilka män och kvinnor verkar, säger Caroline Berggren.

Kvinnor har utökat sina ämnesval inom akademin, från att ha varit vanliga inom humaniora, till att nu utgöra en stor andel inom samhällsvetenskap, medicin och till viss del inom naturvetenskap. Männen dominerar inom teknik och naturvetenskap. Kvinnorna som studerat samhällsvetenskap, humaniora och medicin är i större utsträckning hänvisade till offentlig sektor när det gäller tjänster.

– Män har fler alternativ. Det är inte enbart den dåliga löneutvecklingen som avgör för dem. Troligen bidrar också den ständiga konkurrens som råder inom akademin för att få forskningsmedel och de allt större kraven på att prestera, både vad gäller antalet studenter som ska undervisas och antalet artiklar som ska skrivas, säger Caroline Berggren.

Studien innehåller också uppgifter om lönenivån för forskarstuderande och disputerade. Männen har, oavsett vilken disciplin de studerat inom, högre lön än kvinnorna. Detta förklaras dels av att männen verkar inom sektorer på arbetsmarknaden som har en högre lönenivå, dels av att det är betydligt fler män som varit yrkesverksamma länge och därför hunnit uppnå en högre lönenivå.

Trots att fler kvinnor stannar kvar i akademin avancerar de i lägre grad än männen. I en annan aktuell rapport, Forskarkarriär för både kvinnor och män?, från Högskoleverket i april, konstateras att fler män än kvinnor når professorsgraden efter att de tagit doktorsexamen. Dagens professorskår utgörs av 80 procent män och 20 procent kvinnor. Skillnaderna mellan könen där minskar dock, men långsamt.

Rapporten visar att kvinnliga forskare publicerar färre vetenskapliga artiklar än sina manliga kollegor, vilket är av betydelse för den vetenskapliga karriären. Skilda forskningsvillkor anges som en orsak, där akademins kvinnor bland annat har sämre resurser och nätverk än männen.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Caroline Berggren, 031-7862061, caroline.berggren@ped.gu.se

Sämre karriärutveckling för kvinnliga akademiker

 lästid ~ 2 min