Ökad kontroll gjorde biståndsorganisationer effektivare
Forskare vid Uppsala Center for Labor Studies, ett av universitets strategiska forskningscenter, har tillsammans med Sida genomfört ett policyexperiment för att ta reda på om svenska ideella organisationer blir mer eller mindre effektiva genom en ökad finansiell kontroll. Studien visar att kontrollen både ledde till ekonomiska besparingar och bättre resultat.
– Det är inte säkert att en hårdare kontrollmiljö leder till en ökad effektivitet, säger Niklas Bengtsson, forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Ökad kontroll kan leda till ökade administrativa kostnader, men framför allt visar tidigare psykologisk och nationalekonomisk forskning att benägenheten att engagera sig ideellt kan minska. Vi var nyfikna på om detta stämde för biståndsarbetare.
Sida har traditionellt delegerat kontrollen till biståndsorganisationernas egna ombud, något som kritiserats av bland andra Riksrevisionen. Sida beslutade därför i början av 2009 att själva granska rapporterna från så kallade informationsprojekt – projekt som syftar till att sprida kunskap om tredje världen i Sverige.
Studien tog formen av ett randomiserat experiment. Ett slumpmässigt urval av organisationerna förvarnades om att deras finansiella redovisning skulle granskas av Sida vid årets slut. En jämförelsegrupp fick inte reda på Sidas avsikter. Genom att vid årets slut jämföra de båda grupperna kunde forskarna undersöka effekten av en stärkt kontrollmiljö.
– Randomiseringen innebär att man kan utesluta att de förvarnade organisationerna redan från början var annorlunda på något sätt, till exempel misstänkta för oegentligheter som ju är det vanliga skälet till en ökad kontroll. Det gör studien vetenskapligt intressant, säger Niklas Bengtsson.
Resultatet visar att de förvarnade organisationerna var avsevärt noggrannare med att motivera sina utgifter. Anmärkningsvärt var att de också lämnat tillbaka en stor andel medel till Sida. I den ovetande gruppen fann forskarna en tydlig tendens att maximera utgifterna och inte lämna tillbaka någonting alls.
– Att de förvarnade organisationerna lämnade in snyggare rapporter var knappast oväntat. Men att de efter ett hot om granskning även lämnade tillbaka delar av biståndsmedlen är anmärkningsvärt. Det tyder på att de inte ansåg sig kunna försvara stora delar av de belopp de ansökt om.
Trots minskade utgifter tycktes de förvarnade organisationerna inte ha lyckats sämre med sin måluppfyllelse. Dels rapporterade de själva att de nått ut till fler människor. Men detta kunde även bekräftas av forskarna: de förvarnade projekten hade ett betydligt större mediegenomslag under året.
– Studien tyder på att materiella incitament och en ökad kontroll även biter på organisationer som vägleds av ett stort ideellt engagemang. Det betyder att vi har mer att lära om när sådana här finansiella piskor är destruktiva och när de kan leda till högre effektivitet, säger Niklas Bengtsson.
Studien är utförd av Niklas Bengtsson och Per Engström och heter ”Control and Efficiency in the Nonprofit Sector: Evidence from a Randomized Policy Experiment”, UCLS Working Paper 2011:6. Länk till artikeln på centrets hemsida: http://ucls.nek.uu.se/education/Working_papers_2011/
Läs mer om UCLS (Uppsala Center for Labor Studies): http://ucls.nek.uu.se/
För mer information, kontakta Niklas Bengtsson, tel: 018-471 16 37, 073-974 61 91 niklas.bengtsson@nek.uu.se
