En andra våg av tibetanska flyktingar

Jan Magnusson vid Socialhögskolan, Lunds universitet, har sedan 1990-talet forskat om tibetanska flyktingar.

Hur många tibetaner lever i exil?
— Det är svårt att säga, men när den tibetanska exilregeringen genomförde en officiell folkräkning förra året kom den fram till att det är runt 145 000. De allra flesta är tibetaner som flydde redan i början av 1960-talet, i efterdyningarna av lhasaupproret den 10 mars 1959 då Dalai Lama hastigt gick i exil till Indien, samt deras barn och barnbarn. Merparten av de tibetanska flyktingarna bor i Indien och Nepal.

Under 1950-talet tog Kina gradvis kontroll över Tibet. Officiellt handlade det om att befria landet från dess teokratiska styrelseskick och modernisera samhället. För att vinna över det tibetanska folket i moderniseringsprojektet byggde kineserna bland annat vägar och broar. Under denna period var det många som välkomnade deras närvaro. Efter lhasaupproret hårdnade det kinesiska greppet avsevärt och landet styrdes sedan utan hänsyn till tibetanernas åsikter.

Hur kommer det sig att Tibet är så viktigt för Kina?
— Det finns stora mineraltillgångar i Tibet som Kina vill exploatera. Forskning visar att den ekonomiska utvecklingen gått framåt och att många tibetaner upplever att de har fått det materiellt bättre, även om det endast finns religionsfrihet på pappret och diskriminering och övergrepp mot tibetaner också ofta förekommer.

Är det många som flyr från Tibet i dag?
— En del, men under de senaste åren kan man framförallt se början till en  andra våg av tibetanska flyktingar som lämnar bosättningarna i Indien och Nepal för att söka ett bättre liv, framförallt i USA, Kanada och Australien.

Har Dalai lama en andlig, religiös eller politisk roll?
— Antagligen alla på en och samma gång. Personen Dalai Lama, det vill säga Tenzin Gyatso, är unik och kommer därför att bli svår att ersätta. Han är förmodligen en av världens viktigaste religiösa ledare och det är inte bara tibetaner som ser upp till honom utan även människor runt om i hela världen. Tibetanska buddister ser honom också som en emanation av gudomen Chenrezi, en bodhisattva med ett speciellt uppdrag att sprida medkänslans budskap i världen.  

Vad utmärker den tibetanska exilregeringen?
— Det finns egentligen ingen riktig exilregering utan en organisation med säte i Dharamsala i norra Indien som till det yttre ser ut som en regering med olika departement och en förvaltningsstruktur. Men den har egentligen ingen makt över de tibetanska flyktingarna och inte något mandat att verka som en exilregering i Indien. Förutom att den administrerar en stor del av biståndet till flyktingarna kan man kanske se den som ett sätt att utveckla ett styrelseskick som skulle kunna träda in i den händelse att Tibet skulle bli självstyrande igen. Däremot har exiltibetanerna, genom exilregeringens arbete, varit bra på att få ut sitt budskap mycket starkare än andra de flesta andra flykting- och exilgrupper.

Text: Elin Melin, forskning.se

Fotnot: Forskning.se var på plats när Dalai Lama föreläste på Södertörns högskola.