Tema

Skolvalet ökar segregationen

Ny forskning visar att elevers möjlighet att välja skola ökar segregationen. Elever med liknande etnisk, social och ekonomisk bakgrund samlas i särskilda skolor och vissa skolor drabbas hårt av sjunkande elevantal och bristfälliga resurser. Samtidigt saknar politikerna planer för hur man kan mildra effekterna av skolvalet.– Det gör att elever inte har samma chans att lyckas senare i livet, säger Anders Trumberg, som skrivit en avhandling i kulturgeografi vid Örebro universitet.

Det var i början av 1990-talet som närhetsprincipen avskaffades och elever istället fick möjlighet att välja vilken skola de skulle gå i. Det svenska skolsystemet gick från att vara ett av de mest offentligt dominerade och enhetliga skolsystemen i världen till ett system med en hög grad av valfrihet och konkurrens.

– Effekten av reformen har blivit en växande segregation som har en snabbare utveckling än boendesegregationen. Det är lättare att byta skola än att flytta.

– Jag har undersökt skolorna i Örebro och på en del skolor har andelen elever med utländsk bakgrund tredubblats mellan 1992 och 2004 och ligger långt över 50 procent. Det bor elever med svensk bakgrund i närområdet men de väljer skolor i andra bostadsområden. Samtidigt finns det skolor där andelen elever med svensk bakgrund är väldigt hög, säger Anders Trumberg.

Anders Trumbergs forskning visar att det är just de etniska och sociala skillnaderna mellan skolorna som ökar mest och att det är skolorna i ytterområdena som drabbas hårdast. Genom skolpengssystemet motsvarar varje elev i högstadiet cirka 60 000 kronor, vilket medför att ett relativt litet antal elever som faller bort eller tillkommer gör en stor skillnad för skolans ekonomi.

– Skolorna måste locka till sig elever för att överleva. Men elevernas val av skola verkar inte styras av skolornas pedagogiska förmåga eller höga medelbetyg utan snarare skolans rykte och det hänger i sin tur samman med området som skolan ligger i.

De stora förlorarna är de skolor som ligger i resurssvaga områden. Samma process som sker i bostadsområdet – att de resursstarka flyttar ut och de resurssvaga blir kvar – sker i skolorna. Diskussionen om vad som formar en skolas rykte och deras förmåga att locka till sig elever har kommit i skymundan i debatten som istället fokuserar på måluppfyllelse, betyg och hårdare tag i skolan.

– Tjänstemän och rektorer har en del idéer för hur man kan mildra effekterna av elevernas val men frågan är om de går att realisera rent politiskt. Jag får känslan av att staten, genom valfrihetsreformen, har satt en sten i rullning som de inte kan stoppa samtidigt som de är osäkra på hur man ska hantera effekterna, säger Anders Trumberg.

Samtidigt visar Anders Trumbergs forskning att politiker upplever att föräldrarna, där de flesta är positiva till valfriheten, inte är beredda att ta konsekvenserna av valfriheten i form av till exempel nedläggning av de skolor som inte tillräckligt många elever väljer.

– Dessutom får tjänstemän och rektorer allt fler samtal från oroliga föräldrar. Det finns en viss desperation hos föräldrar över att göra rätt val och att komma in på rätt sorts skolor. Eftersom populära skolor snabbt fyller sina platser blir det vikigt att bo i rätt område.

– Problemen runt skolvalet har inga enkla lösningar. Politiker måste till exempel ha en helhetssyn där bostadspolitiken, skolpolitiken och socialpolitiken etcetera ingår. Bondesegregationen ligger i grunden för segregationen men elevers val av skola gör att även skolorna i allt större grad delas upp utefter elevernas socioekonomiska och etniska bakgrund.

– Jag hoppas att min forskning kan vara en väckarklocka för kommunerna.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Trumberg: anders.trumberg@oru.se, 019-30 35 65, 073-249 06 22

Skolvalet ökar segregationen

 lästid ~ 2 min