Hur kan man göra bättre riskbedömningar när det gäller föroreningar?
Denna fråga ställer Monika Filipsson i sin avhandling ”Uncertainty, variability and environmental risk analysis”. Hennes mål med avhandlingen är att bidra med kunskap så att de riskbedömningar som ligger till grund för beslutsfattande ska ha hög trovärdighet och transparens.
Bara i Sverige finns det ungefär 80 000 potentiellt förorenade områden som kan utgöra en risk för både människor och omgivande miljö. Negativa effekter orsakade av skadliga ämnen och möjliga åtgärder bedöms och utvärderas i miljöriskanalyser, som kan delas i riskbedömning, riskkommunikation och riskhantering. Osäkerhet som beror på kunskapsbrist samt naturlig variabilitet finns alltid närvarande i denna process. Syftet med Monikas avhandling är att utvärdera några olika tillvägagångssätt samt diskutera hur osäkerhet och variabilitet hanteras. Att denna hantering är trovärdig och transparent är nödvändigt för att riskbedömningen ska vara användbar för beslutsfattande.
Monika har bland annat undersökt metallers katalytiska effekt på bildning av klorerade aromatiska ämnen under upphettning av flygaska. Koppar visade en positiv katalytisk effekt medan kobolt, krom och vanadin istället katalyserade nedbrytningen. Kunskap om katalytisk potential för bildning av skadliga ämnen är viktigt vid val och design av förbränningsprocesser för att minska utsläppen, men det är också ett exempel på hur en fara kan identifieras och karaktäriseras.
Exponering för giftiga ämnen i miljön styrs bland annat av vårt beteende, fysiologiska egenskaper samt flera yttre faktorer. Det är nödvändigt med kunskap om dessa exponeringsfaktorer för att kunna bedöma exponering. Monika Filipsson har sammanställt information om och tagit fram statistik som beskriver variabilitet och osäkerhet i olika exponeringsfaktorer samt visat hur dessa kan tillämpas vid riskbedömning av förorenade områden.
En del av avhandlingen fokuserar på riskhantering och en enkät skickades till alla anställda, som arbetar med förorenad mark, på länsstyrelserna i Sverige. Monika kunde konstatera att anställdas kön, ålder och erfarenhet har en inverkan på granskningsprocessen av riskbedömningar. Kön var den mest betydande variabeln, speciellt i fråga om hur man uppfattade kunskap. Det fanns också skillnader i de anställdas svar beroende på om riskbedömningen finansierades av statliga bidrag eller av en ansvarig verksamhetsutövare.
Monika Filipsson är född i Kalmar och uppvuxen i Kulltorp (Vassmolösa) två mil söder om Kalmar. Hon gick i grundskolan i Hagbyskolan och Ljungbyskolan (numera Södermöreskolan), läste naturvetenskapliga programmet på Lars Kaggskolan i Kalmar och sedan miljövetenskap på dåvarande Högskolan i Kalmar innan doktorandstudierna påbörjades.
Avhandlingen ”Uncertainty, variability and environmental risk analysis” försvaras den 18 mars, 2011 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är professor Lars Rosén från Chalmers Tekniska Högskola.
För mer information kontakta Monika Filipsson, telefon: 073-0259817 eller e-post: monika.filipsson@lnu.se
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se
