Arktiska mätstationer riskerar missa klimatförändringar

– Samhället riskerar att för sent upptäcka och anpassa sig till förändringarna. Resultaten indikerar att vattenförråden och flödesvägarna i marken på något vis håller på att ändras, vilket bör påverka planering för infrastruktur och samhällen i framtiden, säger Arvid Bring vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi.

I studien undersöktes situationen i 14 stora floder i Ryssland, Kanada och Alaska. Vattenflödet i floderna har generellt ökat mer än nederbörden, och tinande permafrost kan vara en möjlig bidragande källa till överskottet på vatten.

Samtidigt har antalet mätstationer för vattenflöden minskat kraftigt i alla områden, och särskilt i de områden där ökningen i temperatur och nederbörd förväntas bli som störst. Orsaken till minskat antal mätstationer är troligtvis dels resursbrist och dels oklara prioriteringar i de arktiska staternas miljöövervakning.

– Om tendensen fortsätter kommer man att ha allt sämre möjligheter att koppla ihop vatten och klimat för att bättre förstå processerna och i tid kunna anpassa samhället till förändringarna, säger Arvid Bring.

Artikel om studien finns publicerad i AMBIO: A Journal of the Human Environment, ”Relevance of Hydro-Climatic Change Projection and Monitoring for Assessment of Water Cycle Changes in the Arctic” [Ref 1]

Ytterligare information:
Arvid Bring, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, mobil 073-987 00 71, e-post arvid.bring@natgeo.su.se
Georgia Destouni, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, mobil 070-453 23 66, e-post georgia.destouni@natgeo.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.