Ny hjärtforskning leder till säkrare diagnoser
Den högra hjärtkammaren har hamnat i skymundan inom hjärtforskningen, trots att den spelar en viktig roll vid många hjärtsjukdomar. Enligt Örebroforskaren Karin Loiske beror det på att dess placering och form gör den svårare att undersöka med ultraljud än vänsterkammaren. I sin doktorsavhandling visar hon vilka undersökningsmetoder som ger bäst underlag för en säkrare diagnostik.
– Högerkammarens storlek och funktion ger viktig information vid ett stort antal hjärtsjukdomar. När den är påverkad leder det oftast till ett längre och mer allvarligt sjukdomsförlopp, förklarar Karin Loiske, som är biomedicinsk analytiker, med ultraljudsundersökningar av hjärtat som specialitet.
Eftersom den högra hjärtkammaren ligger bakom bröstbenet, är det svårt att få en bra bild av den med ultraljud. Dessutom har den en komplicerad anatomi.
Olika metoder ger olika resultat
– Vänsterkammaren är rund som en apelsin, medan högerkammaren är avlång och lite böjd, som en banan. Och det gör det mycket svårare att mäta storleken.
I dag används olika metoder för att mäta högerkammarens storlek inom vården, och Karin Loiske har jämfört fem av dem och utvärderat hur tillförlitliga de är. Resultaten skilde sig märkbart åt, både mellan de olika metoderna och vid upprepade mätningar med samma metod. Men två av metoderna visade sig mer pålitliga än de andra, och därför rekommenderar hon att de ska användas som standardmetoder.
– Alla bör givetvis använda samma metod. Annars blir det ju som att jämföra äpplen med päron, och det blir svårare att ställa en säker diagnos.
Okänd hjärtsjukdom
Karin Loiske tittade också på olika metoder för att undersöka hur väl högerkammaren fungerar, framför allt om den slappnar av som den ska mellan sammandragningarna. Om den inte gör det kan det vara ett tidigt symptom på hjärtsvikt.
– Dessutom vill jag understryka att det är viktigt att man har som rutin att göra en funktionsbedömning av högerkammaren vid ultraljudsundersökningar, något som tyvärr inte görs överallt i dag.
I en avslutande studie har hon också undersökt hjärtsjukdomen takotsubo kardiomyopati. Det är en ovanlig hjärtsjukdom, men eftersom den är ganska okänd, även inom läkarkåren, är det osäkert hur många som egentligen drabbas, utan att få rätt diagnos.
– Min förhoppning är att den här sjukdomen ska bli mer känd, eftersom det förmodligen finns ett flertal fall som missas på grund av okunskapen om den och dess symptom.
Viktigt med rätt diagnos
Sjukdomen upptäcktes i början på 1990-talet och har liknande symptom som vid en hjärtinfarkt. Den drabbar framför allt kvinnor efter klimakteriet, och föregås ofta av plötslig emotionell stress.
Hittills har man trott att den endast påverkar vänster hjärtkammare, men Karin Loiskes undersökning visar att även den högra hjärtkammaren ofta drabbas.
– Det är viktigt att ställa rätt diagnos, eftersom patienterna oftast blir helt återställda med rätt behandling. Min studie visar bland annat att man också bör titta på högerkammarens funktion vid misstänkt takotsubo kardiomyopati.
Karin Loiske disputerar på avhandlingen “Echocardiographic measurements of the heart with focus on the right ventricle” 11 mars, klockan 13.00, i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Loiske, 070-385 46 62, eller karinloiske@hotmail.com.
