Artikel från Naturhistoriska riksmuseet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

3 mars 2011

Musselskal avslöjar Östersjöns tillstånd de senaste 10 000 åren

Genom att undersöka gamla musselskal har forskare lyckats mäta hur salthalten i Östersjön har varierat de senaste 10 000 åren. Musselskal i strandvallar vid vattnet kan vara tusentals år gamla. Forskarnas nya metod gör att det för första gången är möjligt att mäta hur Östersjöns salthalt har varierat.

För 3000 år sedan var salthalten i Bottenviken upp till tio gånger högre än den är idag. Förändringarna beror främst av landhöjningen som gör att inflödet av saltvatten minskar i Östersjön. Forskningsresultaten publicerades i facktidskriften Geology i februari.

– Det är jättesvårt att skilja ett nytt musselskal från ett som bevarats i strandvallen under tusentals år, berättar Per Andersson, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Men ju längre från dagens vattenlinje skalet ligger, desto äldre är det förmodligen, på grund av landhöjningen.

Forskarna Per Andersson vid Naturhistoriska riksmuseet och Anders Widerlund vid Luleå tekniska universitet har samlat in gamla musselskal från strandvallar runt Östersjön och daterat dem med kol-14-metoden. Musselskalen innehåller en naturlig variation av grundämnet strontium, och variationen styrs av den salthalt vattnet hade när musslan levde. Strontiuminnehållet kan mätas i laboratoriet för isotopgeologi på Naturhistoriska riksmuseet, även om det gått tusentals år sedan musslan dog och skalet föll till botten. Detta är första gången det går att mäta hur salthalten i Östersjön har varierat.

Östersjön har förändrats drastiskt under 10 000 år från sött (Baltiska issjön) till salt (Yoldiahavet) till sött igen (Ancylussjön) och sedan bräckt / salt (Littorinahavet) och gradvis sötare därefter.
Östersjön är ett stort innanhav med en salthalt som ger området speciella egenskaper. Detta syns tydligt i utbredningen av döda bottnar som beror på en ökad tillförsel av näringsämnen, delvis genom människans försorg. Men det beror också på svårigheter att byta ut bottenvatten på grund av stark salthaltsskiktning. Hur salthalten i Östersjön har varierat genom historien är därför av stort intresse för att förstå hur systemet fungerar.

www.nrm.se/press

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera