Tema

Unik kartläggning av tjänsteföretag

Kunskapen om hur produkttillverkande industrier är organiserade är stor. Men hur ser det ut på tjänstesidan? Det är en sektor som växer sig allt större, inte minst i Sverige, och nu har en grupp KTH-forskare studerat detta närmare och presenterar en unik forskningsrapport över hur tjänsteproducerande företag är organiserade.

– De flesta vet hur industriföretag organiseras, men fram till idag har man inte vetat så mycket om hur kunskapsintensiva tjänsteföretag leds och organiseras. Då tjänsteindustrin står för en allt större del av vår ekonomi är detta viktigt, säger Anette Hallin, forskare vid Institutionen för industriell ekonomi och organisation (Indek) på KTH.

Detta inser även regeringen som genom Näringsdepartementet och Tillväxtanalys står för beställningen av forskningsrapporten. Den ska användas som underlag i framtagandet av den svenska innovationsstrategin, ett arbete som nyligen påbörjats.

Tillsammans med fem andra forskare i det så kallade KUTA-projektet (”Konkurrenskraftigt tjänstearbete”) har Anette Hallin bland annat kommit fram till att utveckling av nya tjänster på sker på tre olika nivåer i tjänsteföretagen. Direkt i verksamheten på kundanpassningsnivå, på affärsutvecklingsenheter och på kunskapscentrum, ofta belägna utomlands (inte sällan i USA). På kunskapscentrum handlar det ofta om att paketera om tjänster för nya länder och branscher.

De tre nivåerna kan sedan delas upp i möjligheter och utmaningar, enligt Anette Hallin. Ett bra underlag att studera när förutsättningarna för den framtida innovationsstrategin ska spikas.

– På kundanpassningsnivån är det lätt att tjänsteföretaget blir väldigt individberoende. Frågan är om företaget vill vara det i tider när människor byter jobb ofta, och det råder en stor iver att standardisera tjänster, säger Anette Hallin.

Hon fortsätter med att berätta att på nivån med affärsutvecklingsenheter innebär de delade tjänsterna – halvtid som konsult, halvtid som affärsutvecklare – att medarbetarna måste vara specialister inom väldigt många områden. Man måste vara T-formad. För att få synergieffekter räcker det inte med att enbart kunna en bransch. Detta blir till en stor utmaning för både ledning och medarbetare.

– När det kommer till den tredje nivån och kunskapscentrum finns det en utmaning kring hur kunskapsåterföring sker mellan verksamheten och kunskapscentrum. Det vill säga samarbete mellan specialisterna på operativ nivå och så kallade produktifierare på kunskapscentrumet, de som skapar tjänstepaketen för olika länder och branscher, säger Anette Hallin.

Bland de företag som ingått i studien återfinns både små och stora företag. Bland annat ett mindre utbildningsföretag, en bank om 20 000 anställda samt ett it-företag och ett revisionsbolag om 3 000 anställda vardera.

För mer information, kontakta Anette Hallin på 08 – 790 96 79 eller ahallin@kth.se.

Unik kartläggning av tjänsteföretag

 lästid ~ 2 min