Kluven och ideologiskt färgad idrottsforskning

Enligt 1970- och 1980-talens beteendevetenskapliga idrottforskning fostras barn och ungdomar att bli aggresiva och egoistiska av att tävla i idrott, ett förhållningssätt som man ansåg kunde sprida sig utanför idrottsarenorna. Visserligen lyfte forskarna också fram vissa positiva aspekter som till exempel gemenskap i omklädningsrummen, men det hävdades också att ingen annan verksamhet i skola eller på fritid kan mäta sig med idrott då det gäller exkluderande effekter och negativa upplevelser.

Samtidigt som den beteendevetenskapliga idrottsforskningen i det närmaste underkände föreningsidrotten som fostrandemiljö, omhuldades den och understöddes på många olika sätt av samhället i övrigt, konstaterar Jonny Hjelm i sin artikel på Idrottsforum.org, en nordisk idrottsvetenskaplig webbtidskrift som publicerar vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar om idrottsforskning och idrottsvetenskap med utgångspunkt i samhällsvetenskap och humaniora.

Jonny Hjelm har gått igenom idrottsforskning från den nämnda perioden och visar i sin artikel att kritiken mot idrottens tävlingsinslag inte bara är illa underbyggd och ideologiskt färgad, utan också att den har levt vidare in i senare forskning.

– Argument och formuleringar återkommer tyvärr i ett stort antal artiklar, böcker och forskningsrapporter utgivna under 1990- och 2000-talen.

Jonny Hjelm är professor i historia vid Umeå universitet och forskar om idrottshistoria. 2004 gav han ut boken Amasoner på planen. Svensk damfotboll 1965-1980 (Borea Bokförlag). Hans pågående forskningsprojekt handlar om den så kallade tävlingsidrotten, dess status och ställning inom svensk idrott 1965-2005 och den kritik som riktats mot den och indirekt det meritokratiska idealet.

Kontaktinformation
Professor Jonny Hjelm
Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet
Tel 090-7867003, 076-8357993
E-post: jonny.hjelm@historia.umu.se