Krock mellan gamla och nya ideal i musiklärar- utbildningen

I början av 2000-talet gjordes lärarutbildningen om, vilket ledde till tydliga förändringar för blivande musiklärare. Tidigare fanns en särskild musiklärarutbildning, i dag leder utbildningen fram till en lärarexamen i musik. Detta betyder bland annat att studenterna nu har gemensamma kurser med blivande lärare i andra ämnen.

Eva Georgii-Hemming och Maria Westvall, forskare i musikpedagogik vid Örebro universitet, har undersökt hur musiklärarstudenter upplever sin nya utbildning. Studien, som särskilt har fokuserat på den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och studenternas syn på musikundervisning i skolan, visar att förändringen lett till en klyfta mellan lärare utbildade före och studenter utbildade efter reformen.

– Studenterna i studien berättar att vissa handledare, utbildade före reformen, tycker att den nya utbildningen inte är lika bra som den tidigare. Handledarna menar att studenterna inte får tillräckliga musikaliska kunskaper, då vetenskapliga moment får ta större plats i utbildningen, säger Maria Westvall.

Viktigt utbilda med helhetsperspektiv
Det fanns flera skäl till att lärarutbildningen gjordes om och dessa skäl bottnade bland annat i förändringar som uppstått på grund av skolans decentralisering, men också i en strävan efter starkare växelverkan mellan teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

– Det är viktigt att utbilda framtida lärare som har ett helhetsperspektiv, som reflekterar över musikämnets funktion och värde, ur både ett individuellt, kollektivt och demokratiskt perspektiv, och som samtidigt kan stödja eleverna att nå målen i kursplanen, säger Eva Georgii-Hemming.

Relationen mellan vetenskapliga, pedagogiska och musikaliska kompetenser är en omdebatterad fråga och det handlar just om hur dessa kunskaper ska balanseras. Den nya lärarutbildningen i musik har en jämnare fördelning mellan dessa tre kompetenser, jämfört med den föregående som lade tyngdpunkten på musikaliska färdigheter och praktisk lärarkompetens.

Vill ha en mer dynamisk dialog
Men samtidigt som lärarna ute i skolorna är kritiska till den nya utbildningen, upplever studenterna att musikundervisningen i skolorna inte lever upp till kursplanens mål. Studien visar att studenterna anser att undervisningens syfte måste bli tydligare för att väcka elevernas intresse och ge dem möjligheter till musikalisk kunskapsutveckling. Det skulle ge musikundervisningen en tydligare riktning.

– Den krock mellan olika synsätt och utbildningserfarenheter som studenterna upplevt i VFU:n ute i skolorna, gör att de efterfrågar en mer dynamisk dialog. På ett konkret plan mellan handledare och lärarstudent, men också på ett mer abstrakt plan – mellan etablerade tankesätt, pedagogiska idéer och ett nytänkande kring musikundervisning, säger Eva Georgii-Hemming.

– Studenterna är positiva till dialogen, som de har fått tillfälle att föra med sina blivande kollegor i andra ämnen. Att man möts under utbildningen ger en större förståelse för olika ämnen, bidrar till ett helhetsperspektiv, och skapar förutsättningar för gemensamma, pedagogiska samtal i den framtida yrkesrollen, säger Maria Westvall.

Fått förståelse för musikämnets betydelse
– Enligt studenterna har de förstärkta vetenskapliga inslagen också varit bra för reflektion och kritiskt tänkande. De säger att de på så sätt har utvecklat en större förståelse för musikämnets betydelse, fått ett bredare perspektiv på utbildning och lärt sig diskutera detta, säger Eva Georgii-Hemming.

– Som studenterna själva ser det, kommer det här att bidra till möjligheter att utveckla både ämnet och den egna lärarrollen under ett långt yrkesliv. I förlängningen kopplas detta också till frågor om skolans demokratiska uppdrag, avslutar Maria Westvall.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eva Georgii-Hemming 070-2542027
Maria Westvall 070-3893334