Barnahus viktiga för barn vid brottmålsutredningar

Idag finns det minst 22 barnahus på orter i hela Sverige. De myndigheter som samverkar i barnahusen är polis, åklagare och socialtjänst samt även i viss utsträckning barn- och ungdomspsykiatri, barnmedicin, gynekologi och rättsmedicin. Korta handläggningstider, krisbemötande och krisstöd ska bidra till att brottsutredningen blir så lindrig som möjligt för barnet. Ytterligare ett syfte med barnahusen är att myndighetssamverkan ska höja kvaliteten på utredningarna och att fler ärenden leder till åtal.

Utvärderingen omfattar 996 barn som var föremål för en brottsutredning år 2009, samt 440 barnavårdsutredningar avseende de barn i undersökningsgruppen som var föremål för utredning hos socialtjänsten parallellt med brottsutredningen. I rapporten ingår också en beskrivning av verksamheten vid 22 barnahus och enkätsvar från 111 barn.

Enkätsvaren visar att barn som har varit på förhör på barnahusen är övervägande positiva till det bemötande och det stöd de har fått. Emellertid är det sällan som barn under 4 år och över 14 år kommer till barnahus. Utredarna understryker att dessa målgrupper måste få bättre tillgång till barnahusens samlade expertis eftersom små barn har svårt att göra sin röst hörd och tonåringarna är en brottsutsatt grupp.

Utredarna kunde inte finna någon signifikant kvalitetsskillnad mellan barnahusorterna och jämförelseorterna vid genomgången av förundersökningar. Lagföringsfrekvensen var till och med lägre på orter med barnahus. Inte heller var utredningstiderna kortare eller läkarundersökningarna fler. Däremot förordnades fler särskilda företrädare och målsägandebiträden på barnahusorterna (54 procent mot 39 procent). Brottsrubriceringen grov fridskränkning användes också betydligt oftare på barnahusorterna, även om variationen var stor mellan dem.

Myndighetssamverkan visade sig vara högre på orter med barnahus än på orter utan. Men det var ingen skillnad mellan barnahusorterna och jämförelseorterna i antal barn som var föremål för en utredning hos socialtjänsten parallellt med brottsutredningen. Däremot hölls det fler samråd kring barnen, socialtjänsten var medhörande vid förhören i större utsträckning och fler barn fick krisstöd.

Utredarna menar att vikten att ha specialutbildad personal på barnahusen gör det svårt att etablera ytterligare barnahus, barnahusen behöver vara belägna i närheten av de verksamheter som ska samverka i barnhuset. På andra orter förordas andra lokala lösningar eller samarbete med närbelägna barnahus.

Utredningen är gjord på uppdrag av regeringen genom Samverkansmyndigheterna (Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket).
I sitt missiv till utredningen instämmer Rikspolisstyrelsen i utredarnas rekommendation gällande behovet av ny reglering för att förbättra barnahusens verksamhet.  Det rör sig bland annat om barnahusens rätt till insyn i brotts- och barnavårdsutredningar. En ytterligare kvalitetshöjande åtgärd som föreslås av utredarna är att det införs ett certifieringssystem för barnahusen.

Kontaktuppgifter till utredarna:
Projektledare: Jur. dr. Anna Kaldal
Tel: 08 – 16 26 76 
Mob:  0735-931 925
E-post: anna.kaldal@juridicum.su.se
Professor Christian Diesen
Tel: 08 – 16 33 48, mob: 070-722 88 20
E-post: christian.diesen@juridicum.su.se
Jur. kand. Johan Beije tel: 08 – 16 11 69
E-post: johan.beije@juridicum.su.se
Jur. kand. Eva F. Diesen tel: 08 – 16 21 52
Mob:  072-025 62 46.
E-post: eva.diesen@juridicum.su.se
Rapporten Barnahusutredningen 2010 utges på Jure Förlag AB, www.jure.se
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.