Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

7 december 2010

Återställda flottningsleder får livet vid älvarna att frodas

Under senare år har Pite- och Vindelälven återställts efter de skador som flottningen orsakat. Johanna Engström, Umeå universitet, har i sin avhandling undersökt hur restaureringen påverkat framför allt de omgivande stränderna. Det visar sig att växter och djur trivs när vattnet återigen fylls med träd och stenar.

Strandzoner längs våra älvar och bäckar har ofta en hög mångfald av arter. Samtidigt är det ett av de områden som är mest påverkat av människan. Under flottningen förändrades älvarnas vattenföring och älvfårorna rätades ut, smalnades av och bottenrensades på träd och sten. Detta har försämrat förhållandena för det ursprungliga växt- och djurlivet, såväl i vattnet som kring de omgivande stränderna.

I gamla flottningsleder spolas frön ofta med i det snabbt strömmande vattnet till närmaste sjö, där de sjunker till botten. I vattendrag där sten och träd återinstallerats fångas fröna upp av stenarna och träden, och kan på så sätt hitta platser att växa på. Bäst fungerar fröspridningen via vatten under låga vattenflöden. Under höga vattenflöden ser det inte lika bra ut.

– Vid framtida restaureringar bör träd och stenar vara så pass stora att de påverkar vattendraget även under höga flöden så att fröna kan nå områden där de kan etablera sig, säger Johanna Engström.

Restaurering med träd visade sig också sänka vattenhastigheten och öka vattendragens möjlighet att fånga organiskt material. Mer organiskt material kan leda till högre artrikedom av vattenlevande insekter, vilket i sin tur borde gynna hela ekosystemet.

– Men, vi har ännu inte sett att trädrestaureringen har några positiva effekter på öringbeståndet. Det kan bero på att den sedan tidigare genomförda stenrestaureringen skapade en tillräckligt bra miljö åt öringen. En annan förklaring kan vara att effekterna på fisk syns först då restaureringar och underökningar görs i större skala, förklarar Johanna Engström.

Under flottningen stängdes sidofåror av med stora stenblock och vid restaureringar har fårorna öppnats igen. På stränderna vid de nyöppnade sidofårorna saknas i dag många typiska växter och istället återfinns där växter som vanligtvis växer längre in i skogen. Det beror på att delar av det som var strandzon under timmerflottningen nu har hamnat under vatten. Antagligen kommer det att ta tid innan den nya strandzonen uppvisar samma artsammansättning som tidigare.

Johanna Engström har också undersökt ett relativt okänt fenom – isdammar. På vintern kan bottenis bildas i sådana mängder att isdammar uppstår. Bakom dessa isdammar stiger vattennivån vilket resulterar i översvämningar och isbildning i strandzonen. Det har en positiv effekt på artrikedom hos strandväxterna.

– Det här beror troligtvis på att arter som är känsliga för störning men duktiga på att konkurrera om plats försvinner vid översvämningarna. Då får andra arter som är tåliga mot isens störning möjlighet att etablera sig i området.

Johanna Engström är uppvuxen i byn Överstbyn utanför Boden men är numera bosatt i byn Klutmark utanför Skellefteå. Hon läste biologutbildningen och tog examen våren 2005 vid Umeå universitet.

E-publikation av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37827 [Ref 1]
Pressbild:
http://www.teknat.umu.se/digitalAssets/58/58047_johanna_engstrm.jpg [Ref 2]
För ytterligare information, kontakta gärna:
Johanna Engström
Telefon: 070-3207016
E-post: Johanna.engstrom@emg.umu.se
Om disputationen
Torsdagen den 16 december försvarar Johanna Engström, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Ice, wood and rocks: regulating elements in riverine ecosystems. Svensk titel: Is, ved och sten: faktorer som reglerar strandnära ekosystem. Disputationen äger rum i Älgsalen, Uminova Science Park, kl. 13.00.
Fakultetsopponent är assistant professor Tenna Riis, Department of Biological Sciences, Aarhus University, Denmark.
 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera