Tema

Drottningkrona avslöjar ny helig kvinnlig farao

En unik drottningkrona med antika symboler kombinerad med en ny metod att studera status i egyptiska reliefer ligger till grund för en nytolkning av den historiska utvecklingen i Egypten tiden efter Alexander den stores död. En avhandling från Göteborgs universitet visar att drottning Kleopatra inte var det forntida Egyptens enda kvinnliga farao – drottning Arsinoë II var först, 200 år tidigare.

Forskare är i regel överrens om drottning Arsinoë II:s betydelse från den dag då hon gudomligförklarades. Hon jämställdes med de anrika egyptiska gudinnorna Isis och Hathor, och Arsinoë högaktades och hedrades fortfarande 200 år efter sin död när hennes mer välkända ättling Kleopatra bar samma drottningkrona. Men orsakerna bakom Arsinoës enorma genomslagskraft har tolkats på många olika sätt.

Maria Nilsson har studerat Arsinoës historiska betydelse genom att tolka hennes personliga krona och dess antika symboler. Kronan, som aldrig återfunnits men finns avbildad på statyer och egyptiska reliefer, skapades med hjälp av det mäktiga egyptiska prästerskapet för att symbolisera drottningens egenskaper. Avhandling ifrågasätter den traditionella kungalistan som utesluter kvinnliga regenter, och går emot vissa forskares försök att minimera Arsinoës betydelse medan hon levde.

– Min slutsats är istället att Arsinoë var en kvinnlig farao och översteprästinna som var jämställd och samregerade med sin bror och make, och att hon var gudomligförklarad redan under sin livstid. Det var denna kombination av religion och politik som låg som grund till hennes långlivade inflytande, säger Maria Nilsson.

Men det var inte bara den kända drottningen Kleopatra som ville återanvända drottning Arsinoës betydelsefulla och symboliska krona. Manliga ättlingar, alla med namnet Ptolemaios, använde Arsinoës krona som mall när de skapade en ny krona som de gav till gudinnan Hathor för att hedra det inhemska prästerskapet och på så sätt få deras stöd när Egypten härjades av inbördeskrig.

Avhandlingen är tydligt strukturerad kring kronan, och inkluderar den övergripande detaljframställningen i relieferna. Maria Nilsson ger en helhetsbild av drottningen, hur hon var klädd, vilka gudar hon avbildas med, vilka titlar hon beskrevs med, och så vidare.

Källmaterialet kommer från Egypten och kan användas som en grund för att förstå landets politiska och religionshistoriska utveckling. Samtidigt öppnar Maria Nilsson upp för framtida studier, av egyptiska kronor som makt- och statussymboler, och av konstens utveckling i ett mer generellt sammanhang.

– Skapandet av drottning Arsinoës krona var bara början, säger hon.

Kontaktinformation
För mer information:
Maria Nilsson, telefon: 0733-38 25 52, e-post: maria.nilsson@class.gu.se
Avhandlingens titel: The crown of Arsinoë II. The creation and development of an imagery of authority
Tid och plats för disputation: lördagen den 20 november 2010 kl. 13.00, Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Fil. dr Allan Klynne, Stockholm
Avhandlingen finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/23417

Drottningkrona avslöjar ny helig kvinnlig farao

 lästid ~ 2 min