Artikel från Högskolan Väst
16 november 2010

Dumma svetsrobotar blir smartare – Anpassar sig efter störningar

Robotar är dumma i den meningen att de gör vad de blivit tillsagda oavsett omständigheter. Robotar som svetsar gör fel vid minsta lilla avvikelse från det normala. Men det går att göra dem smartare visar en ny doktorsavhandling.

Den 16 november lägger Fredrik Sikström fram sin avhandling Modeling and Simulation for Welding Automation. Forskningen har han utfört på Högskolan Väst i Trollhättan där också disputationen äger rum. Examinerande universitet är Chalmers tekniska högskola.
Robotar som svetsar är som regel programmerade att utföra arbetet på precis samma sätt hela tiden. Det betyder att alla förhållanden måste vara likadana från gång till gång för att det ska fungera. Till exempel måste arbetsstyckena ligga i exakt rätt lägen och de måste alltid ha exakt samma mått.

– Då är det intressant om man med hjälp av sensorer kan övervaka processen och få systemet att korrigera sig själv i en situation som inte är som den var tänkt, säger Fredrik Sikström.
Han har arbetat med infraröda sensorer som mäter temperatur i ett område omkring svetssmältan. När det automatiska systemet får kontinuerlig information om temperaturen kan svetseffekten regleras under pågående process.

Fördelarna med sensorer i automatiska svetssystem är flera. Systemen blir mindre känsliga för störningar, vilket betyder att man kan låta inkommande arbetsstycken hålla lägre kvalitet utan att det orsakar problem. Vill man höja produktionstakten eller få högre kvalitet på slutprodukten kan man göra det.

Att införa sensorer kräver omfattande omställningar av produktionssystemet. Produktionen måste stoppas, utrustningen programmeras om och tester genomföras. Ett sätt att göra omställningen smidigare är att datorsimulera tester av den sensorstyrda svetsningen. Fredrik Sikström har gjort detta möjligt genom att lyfta in sensorer i simuleringar av svetsning. Detta minimerar behovet av att stoppa produktionen för att köra en massa olika tester i praktiken.

– Jag vill lyfta fram nyttan med att göra experiment och undersökningar i en virtuell värld så mycket det går, säger Fredrik Sikström.

Hans avhandlingsarbete har varit en del av projektet AFFIX, Aligning, Holding and Fixing Flexible and Difficult to Handle Components, finansierat av EU:s sjätte ramprogram. Hans handledare på Högskolan Väst har varit Anna-Karin Christiansson, docent i produktionsteknik, och på Chalmers, Bengt Lennartson, professor i automation.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Fredrik Sikström, 0704-813960.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera